Evidensbaserad praktik - Utbildningar

Q: Vad är webbplatsen?

http://Evidensbaseradpraktik.com/

Hem
Sverige
Ystad
Evidensbaserad praktik - Utbildningar

Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap och den enskildes situation, erfarenheter...

07/01/2026

Hur ser träningsvolym ut för längdskidåkning på elitnivå?

I denna undersökning ingick 12 män, som rapporterade hur de tränade under ett år.

Total träningsvolym 861 h (+/-90h).

Uthållighet 795h (+/-88h).

Styrketräning 53h (+/-17h).

Snabbhetsträning 13h (+/-14h).

Snittet ligger alltså på 2,5h träning per dag ☺️

19/11/2025

Träning / rehab / hälsobranschen är full av olika ”konspirationsteorier.”

En stark övertro på fascia, “dysfunktioner”, “låsta leder”, muskelobalans, “slaggprodukter”, eller att man kan “frigöra blockeringar” bygger ofta på samma psykologiska mönster som forskning finner vid konspirations-tänkakde…

Ofta ser man ganska extrema uttala ex. Att man kan ”fixa” långvarig smärta etc.

De bästa prediktorerna för konspirationstänkande faller in i tre kluster (enligt denna artikel)
1. Att uppfatta hot och fara
2. Att förlita sig på intuition och ha udda/ovanliga föreställningar
4. Antagonism och känslor av överlägsenhet

Känner du igen någon av dessa i ditt flöde?

27/10/2025

”Logik är grunden för vetenskap. All kvantitativ forskning handlar i stort sett om att jämföra A mot B och att bygga vidare på redan kända fakta. Logiska resonemang följer vissa regler – och de går att lära sig.

I vår artikel från 2020 ger vi en introduktion till hur man tänker logiskt och hur man kan använda argument som bygger på fakta. Det är en färdighet som alla kan utveckla.

Många missförstår logiska argument som “påhopp” eller “dryg ton”, ofta för att de inte själva känner till reglerna eller hur man diskuterar sakligt. Om någon bygger sina argument på tyckande och personliga åsikter kan det kännas obehagligt när någon visar att resonemanget inte håller. Då blir det lätt att man istället anklagar den andre för att vara elak.

Men istället för att ta det personligt – lär dig grunderna i logiskt tänkande. Det gör samtalen bättre och mer konstruktiva.”

- Asaf Klaf Weisman

30/09/2025

Det går i vågor med olika trender. Ny kan en ny våg ta fart med de AlTeRnAtIVa tankar om hur allt fungerar. 🌎

Detta cirkulerar inom olika hälsokretsar och går helt enkelt ut på att om man går BaRfOtA 🦶 så kommer kroppen förändras enormt.

Att dra massa slutsatser från studier som denna som inte är på människor är klassisk ”overreaching”.

Man gör stora hälsopåståenden (“equals better health”) baserat på små eller artificiella data

Det finns 0, nada och zero studier som är kliniska på detta trams.

14/09/2025

Jodåsåatt …

Kliniker, kurser etc.
Inte lätt att vara kritisk när det pratas svåra ord och testimonals.
Låter något för bra för att vara sant?
Då är det så 😆

29/08/2025

👴🏼 han är kul den där B O Y L E 😝

Gör samma till alla eftersom alla är ändå likadana.

28/08/2025

Sluta kolla på telefonen !
- Du kommer få ont i nacken!
⁉️⁉️⁉️⁉️

En 12‑månaders longitudinell studie på 457 vuxna (18–65 år) utan nacksmärta i startskedet; 396 fullföljde uppföljningen. Data samlades via självrapport (livsstil, psykosociala faktorer, smartphone‑användning etc.) samt objektiva mätningar av nackflexion vid både stående och sittande smartphone‑användning med hjälp av CROM‑instrument.

Resultat:
✅ 10 % rapporterade nacksmärta efter ett år (40 av 396 deltagare)
✅ Ingen ökad risk för nacksmärta kopplad till text‑neck‑vinkeln

Däremot ökade risken med:
✅ Dålig sömnkvalitet
✅Otillräcklig fysisk aktivitet gav ännu högre risk

”Text‑neck” i sig var inte en riskfaktor för nacksmärta – iställlet var sömnkvalitet och fysisk aktivitet de tydliga prediktorerna.

Generellt har termen “text‑neck” kritiserats, då kopplingar till smärta inte är tydligt etablerade.

Tidigare longitudinella studier (t.ex. Gustafsson et al.) har funnit ingen koppling mellan mobilanvändningstid och nya nacksmärtsepisoder.

12/07/2025

Fotbollsspelare som upplevde obehag som inte påverkade träningen hade 2,8 till 5,9 gånger högre sannolikhet att drabbas av en frånvarogivande skada veckan därpå.

Har ni sett fler likande studier?

Vad brukar du göra om en klient eller idrottare har ”känningar” ?

11/07/2025

Obs denna är direkt summerad av ChatGPT!

🎯 Syfte

Att undersöka om plötsliga ökningar i distans under ett träningspass eller över en vecka ökar risken för löprelaterade belastningsskador hos vuxna löpare, mätta med Garmin-enheter .

🔬 Metod
• 5 205 löpare följdes under 18 månader.
• Tre belastningsmått analyserades:
1. Distans i ett enstaka pass relativt till den längsta distansen de senaste 30 dagarna.
2. Veckovis distans jämfört med tidigare veckor (ACWR och veckotill-vecka ratio).
• Skador utvärderades genom självrapporterade rapporter och eventuella kliniska uppgifter.

📈 Resultat
1. Enskilda pass‑ökningar ≥ 10 % jämfört med tidigare maxdistans på 30 dagar gav en statistiskt signifikant ökad skaderisk i nedre extremiteten .
2. De traditionella måtten (ACWR och veckotill‑vecka‑ratio) kopplades inte till ökad skaderisk, tvärtom fanns ibland omvända samband .
3. Detta är första studien med så stort deltagarantal inom området, vilket gör fynden robusta.

🔍 Tolkning
• Skador uppstår ofta omedelbart under ett pass, snarare än genom gradvisa ökningar över veckor.
• Nuvarande tekniker och appar (t.ex. ACWR) kan därmed vara missledande.
• En rekommenderad arbetsmodell: undvik plötsliga, betydande pass‑ökningar. Fokus bör ligga på varje enskilt pass, inte bara veckosammanlagd distans .

🛠️ Praktisk tillämpning
• Kräv försiktighet vid att öka distansen i/bättre inom ett enskilt pass.
• Riktlinjer och träningsappar bör uppdateras för att inkludera detta nya “single‑session paradigm”.

Vad säger ni om direkt summeringen från ChatGPT?

Sammanfattningsvis: Om du vill förebygga belastningsskador – undvik att plötsligt springa längre än vad du gjort de senaste 30 dagarna, även om veckovolymen ser bra ut.

10/07/2025

💪🏼 Denna studie undersökte om 16 veckors dagligt intag av kollagenpeptider - 10g per dag påverkar muskel- och senstyvhet samt explosiv muskelstyrka.

➡️ Metod
50 friska, unga och stillasittande män delades slumpmässigt in i två grupper: en CP-grupp (n = 25) och en placebogrupp (PLA, n = 25) i en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie. Deltagarna drack dagligen en dryck med 10 g kollagen peptider eller placebo i 16 veckor. Före och efter interventionen mättes tvärsnittsarea (CSA) på den mediala gastrocnemiusmuskeln (vadmuskeln) och akillessenan med magnetkamera, och deras styvhet mättes med ultraljud (shear wave elastografi). Man mätte även maximal isometrisk kraft (MVC) och ”rate of torque development” (RTD – ett mått på explosivitet) vid plantarflexion i ankel.

➡️ Resultat
Tillskott gruppen visade signifikant ökning i styvhet i både vadmuskeln och akillessenan medan inga signifikanta förändringar sågs i placebogruppen.
Även RTD ökade signifikant i CP-gruppen men inte i PLA-gruppen.

…
➡️ Dagligt intag av kollagenpeptider ökar både muskel- och senstyvhet hos unga, friska män.
Värt att veta är att studien finansierats av bolag som säljer kollagen peptider. En studie måste finansierats, enligt de mått som presenteras i studien verkar kollagen peptider fungera. En stor nackdel är att det är en grupp otränade individer, kan man förvänta sig samma förändringar på en tränad person genom att bara äta kollagen - inte helt säkert , det behövs sannolikt även specifik träning i kombination med kollagen som bör göra en viss skillnad utifrån tidigare studier.

11/06/2025

Ny studie på löparskor 🏃🏻🏃‍♀️👟

✅ Avancerad skoteknologi (AFT) har visat sig förbättra löpekonomin (RE), men de flesta studier har fokuserat på elitlöpare, en enda skomodell eller högre hastigheter än de som är typiska för motionslöpare.

Denna studie undersökte hur fem olika skor (två med AFT, en standardlöparsko, en racingflat och deltagarnas egna skor) påverkar RE vid 10 km/h (6:00min / km) samt om mekaniska parametrar (löpmetrik)

✅ Metod
– Deltagare: 41 motionslöpare (31 män).
– Protokoll: Löpning på löpband i fem skomodeller i slumpad ordning vid 10 km/h.
– Mätningar: Gasutbytesdata för beräkning av RE, samt löpbiomekanik (kontakttid, flygtid mm. och subjektiv komfort.

✅ Resultat
– AFT-sko 1 gav en signifikant förbättrad löpekonomi med 2–4 % jämfört med övriga skor (p < 0,0125), medan skillnaden mellan de två AFT-skorna var 2 % (inte signifikant).
– Inga av de undersökta spatiotemporala parametrarna, antropometriska måtten, muskelarkitekturen eller komfortpoängen var konsekvent 🤔

✅ Slutsats
Avancerad skoteknologi kan förbättra löpekonomin vid hastigheter som är representativa för motionslöpare, men effekten varierar mellan olika märken. Individuella skillnader i antropometri, löpbiomekanik, muskelarkitektur eller komfort förklarar inte i någon större utsträckning varför vissa löpare gynnas mer av AFT än andra. Detta tyder på att skoval kan välja baserat på subjektiva grunder 😃

23/05/2025

Kött vs Vegetabiliskt Protein 🔥🥩🫛

Animaliska proteiner är generellt mer effektiva än vegetabiliska när det gäller att stimulera muskelproteinsyntes, särskilt hos äldre personer.

Samtidigt visar forskning att om det totala dagliga proteinintaget når minst 1,6 gram per kilo kroppsvikt, kan växtbaserade kosthåll ändå ge likvärdiga resultat som blandkost för att öka muskelmassa och styrka hos personer som tränar styrketräning.

➡️ Däremot finns det fortfarande vissa frågetecken kring hur detta gäller för mycket vältränade individer.”

Adress

Adlercreutzgatan 3
Ystad

Telefon

+46735005738

Webbplats

http://Evidensbaseradpraktik.com/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Evidensbaserad praktik - Utbildningar postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.