Bakom de flesta misslyckade försök att arbeta i eller gentemot miljonprogrammen ligger brist på korrekt information, som i sin tur leder till vilseledande resonemang. När dessa väldigt ofta används som underlag att arbeta utifrån, utan att stödjas mot fakta och forskning, blir resultaten väldigt taffliga. Miklo gör studier och analyser som tar fram information och förslag som hjälper er att arbeta
mer förankrat i faktiska förhållanden och behov, istället för lösa antaganden. Finansinspektionen ville till exempel nå ut med information om ekonomi, sparande och försäkringar. Då identifierade vi kunskapsluckor som fanns och hur dessa bäst täpptes till. Jordbruksverket ville få miljonprogramsbor att flytta till landsbygden. Det visade sig att alla felaktigt antog att intresset var lågt, när det i själva verket visade sig vara 77 procent som kunde tänka sig det. Och att de som kunde tänka sig det framförallt hindrades av att de i sin tur antog att de inte skulle få jobb på gles- eller landsbygden. När miljonprogramsbor i själva verket ofta kommer ha större chans att få ett jobb där, inom de yrkesgrupper de tillhör, de närmsta tio åren. Ni ser. Så där jobbar vi i både små och stora sammanhang. Vi har tittat på vad som kan få en gymnasieskola i ett miljonprogram att vända en sviktande elevtillströmning, trots briljant resultatuppnåelse. Hur fastighetsbolag kan få samma kontakt med invånare i sitt miljonprogramsbestånd, som de har med hyresgäster i andra områden. Hur Hedemora kommun ska få fler av sina invandrade invånare att bo kvar i kommunen istället för att flytta vidare. I nästan samtliga fall är förklaringen till att det ligger till som det gör brist på information och korrekt kännedom om verkliga förhållanden hos en eller ofta båda parter. För oss handlar det i det större perspektivet om att korrigera en dysfunktion i samhället. Vi lever i ett samhällssystem som bygger på att alla ska ha så perfekt information som möjligt om vilka val de kan göra. När mindre information idag når miljonprogrammen, när invånare där har mindre information om allt från vilka skolor det finns att välja på*, hur man omvandlar till en bostadsrätt** eller att ett jobb blir ledigt*** så spelar man inte på samma villkor. Det är ingen fungerande demokrati i ett marknadsekonomiskt samhällsbygge. Struntar vi i det här, struntar vi i livsvillkoren för en enorm del av vår befolkning. Vi hoppas att du också bryr dig lika mycket som vi. Tack.
* I fokusgrupper i bland annat Borlänges miljonprogram har vi sett att vissa invånare till och med saknar information om att de får välja en skola som inte är den som erbjuds av kommunen
** I en undersökning åt kund visar det sig att färre miljonprogramsbor har kunskap om detta. Det finns till och med många som vill och har möjligheten, men felaktigt tror att de inte kan få ett tillräckligt stort lån, till exempel.
*** Sysselsättningsstatistik visar att invandrade svenskar oftare får jobb via formella kanaler som tex arbetsförmedlingar eller utlysta annonser. Infödda svenskar får oftare jobb via informella kontakter = dold information om lediga jobb.
