Naturpedagogen

Denna vecka har vi arrangerat ”Framtidskompassen utomhus” vid Gimo badplats för samtliga elever i åk 8 i Östhammars kommun. Eleverna har fått lära sig om friluftsliv, biologisk mångfald och hållbar utveckling. De har fått laga sin egen lunch på stekhällar, lära sig om arter, ekosystem och ekosystemtjänster, inklusive vilka positiva effekter naturen har på oss människor. Eleverna har också gjort insatser för biologisk mångfald på platsen, bland annat genom att bygga insektshotell för pollinatörer och holkar för fåglar.

Gimo har verkligen en fin natur nära Gimobadet, Gimo herrgård och runt Gimodammen, något eleverna på lokala Vallonskolan kan känna stolthet över. På samma sätt finns det härlig natur i kommunens andra tätorter (inklusive de med högstadieskolor: Alunda, Österby, Östhammar). Att unga får upp ögonen för rikedomen och fördelarna med fin närnatur och ett rikt friluftsliv kan bli en viktig pusselbit för framtida livsval. Naturen i Östhammars kommun erbjuder utmärkta möjligheter för morgondagens vuxna.

Framtidskompassen utomhus är ett samarbete mellan och grundskolan i Östhammars kommun med bidrag från Leader Upplandsbygd. Tack elever, lärare, skolledare och kommun för gott samarbete. Nästa år fortsätter vi!

Vår jord, där vi odlar vår mat, är så viktig. Vill verkligen tipsa om denna suveräna dokumentär om odling som visar hur viktigt det är att jobba med, inte mot, naturens mångfald och mikrolivet i våra jordar för att skapa en hållbar (odlings)framtid.

https://www.svtplay.se/video/KnDAknM/var-jord

Vår jord Jordens mikroliv spelar en stor roll för hur andra växter trivs i jorden. Men hur hänger mikrolivet ihop med skördens storlek och grönsakernas smak? Vad händer när ekosystemtjänster ersätter konstgödning och när växter som tistlar och honungsfacelia tar plats i odlingen? Vi följer lantb...

ORÖRDA SKOGAR LAGRAR MYCKET MER KOL ÄN BRUKADE SKOGAR
I senaste numret av den anrika tidsskriften Science finns en artikel om svenska skogar, vilken fått stor uppmärksamhet:
"Higher carbon storage in primare than secondary boreal forests in Sweden." https://www.science.org/doi/10.1126/science.adz8554

Forskare har kartlagt och jämfört hur mycket kol som lagras i svenska urskogar respektive brukade skogar. Resultaten visar att urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, vilket är markant mer än tidigare uppskattningar.

Studien är viktig då den stärker bilden av klimatnyttan med naturskogar:
"Omvandling av urskog och andra naturliga skogar minskar landskapets kollagring mer än man tidigare trott. Att skydda kvarvarande urskogar och låta obrukade skogar återhämta sig kan ge betydligt större klimatnytta än tidigare studier visat" enligt huvudförfattaren Didac Pascual.

Studien är ytterligare en av många forskningsrapporter som visar hur viktigt det är att bevara Sveriges akut hotade naturskogar:
"Kol som lagras i träprodukter från avverkade skogar är relativt lite och kompenserar inte ens för skillnaden i död ved, än mindre för skillnaderna i levande träd och mark. Det beror på att de flesta produkterna är kortlivade, som papper och bioenergi, där kolet snabbt återgår till atmosfären" enligt Pascual.

Dela gärna!

Läs mer här:
- https://www.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar
- https://www.gu.se/nyheter/urskog-lagrar-mycket-mer-kol-an-brukad-skog

Oerhört viktig ny rapport från Skogsstyrelsen idag om biologisk mångfald i skogen, eller snarare hur den minskar och hotas allt mer. I en omfattande rapport pekar de ut oerhört negativa konsekvenser till följd av att Sveriges kontinuitetsskogar avverkas. Det gäller alltså de skogar som inte har kalavverkats tidigare, de skogar som har en naturlig karaktär (naturskog) med stor biologisk mångfald och höga naturvärden. När man väl kalavverkat en sådan skog är det kört!
Samtidigt lägger skogsindustrin enorma resurser på lobbyism som för ut vilseledande information och hävdar att allt är jättebra. Artiklar på Natursidan.se och DN ger också en bra uppdatering av läget.

Läs nyheten eller rapporten!
Bli förbannad!
Gör din röst hörd!

https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/ny-rapport-stora-konsekvenser-nar-kontinuitetsskogar-avverkas-i-hog-takt/

https://www.natursidan.se/nyheter/skogsstyrelsen-laget-for-den-biologiska-mangfalden-i-svenska-skogar-ar-allvarligt/

https://www.dn.se/sverige/sveriges-sista-oskyddade-naturskogar-kan-vara-borta-om-25-ar/

Ny rapport: Stora konsekvenser när kontinuitetsskogar avverkas i hög takt Den oskyddade kontinuitetsskogen nedanför gränsen för fjällnära skog och med stor betydelse för hotade arter, kommer att ha avverkats om ett kvarts sekel med dagens takt på avverkningar och formellt skydd. Det visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Samtidigt märks förbättringar inom nat...

Vass replik från flera organisationer på debattinlägget från skogsindustriernas vd om ”hållbart skogsbruk”. Läs, begrunda, och diskutera med andra.
Ja, vi behöver hållbart skogsbruk.
Nej, dagens industriella skogsbruk är inte hållbart.
Det behövs incitament och lösningar som belönar hållbara initiativ, bort från dagens skogsbruk med allt för stort fokus på kalavverkningar och kortsiktiga vinster som är förödande för biologisk mångfald. Stötta de ägare som vill skapa en hållbar relation till Sveriges fantastiska skogar.

https://www.dn.se/debatt/skogsindustrierna-vill-att-staten-ska-tysta-myndigheterna/

Sverige har väldigt mycket skog, men förbluffande liten andel är ”naturskogar” som aldrig varit kalavverkade. Där finns de allra mest värdefulla naturområdena med en fantastisk biologisk mångfald. Dessa skogar försvinner nu i en alarmerande takt, och de kan inte återskapas - en kalavverkad naturskog är borta för alltid oavsett vilka nyplanterade träd som växer upp. Smart kortsiktig vinst för några eller idiotisk förstörelse av biologisk mångfald som vi alla är beroende av?

Dagens skogsbruk är inte hållbart. Det behövs en bred förändring genom olika lösningar. (Exempelvis behövs bättre stöd till skogsägare som vill ställa om från hyggesbruk.) Regeringen kan inte fortsätta blunda för problemen och insistera att skogsindustrin kan köra på som vanligt.

Länken är ett av alla aktuella exempel på att saker MÅSTE förändras!

https://landetsfria.nu/2025/nummer-566/skogsavverkning-fyrdubblad-i-sveriges-mest-artrika-skogar/

—
Dela. Gör din röst hörd. Säg ifrån. Vi kan alla göra något.

Skogsavverkning fyrdubblad i Sveriges mest artrika skogar Sverige vill både stoppa förlusten av biologisk mångfald – och bidra med hållbar skogsråvara till energiomställningen. Men unika siffror visar att de skogar som hyser den högsta biologiska mångfalden avverkades i fyrdubblad takt under 2023 och 2024, jämfört med 2022.Så hur går det ihop...

Höst. Fuktig kyla omfamnar naturen. Men många varelser är framme iallafall, även om det kanske passar bäst att vila. När jag kom fram till naturskolan häromdagen var det helt tomt, fast snart visade det sig att väggen var prydd av vilande fjärilar av olika slag. Det var bara att gå runt och titta på nära håll.

Fjärilar, ordningen Lepidoptera, är otroligt variationsrika med runt 180000 arter beskrivna (hittills…), varav nästan 3000 har påträffats i Sverige. Tre av dem är på bilderna här.

Jag är absolut ingen fjärilsexpert, men man behöver inte alltid vara expert för att ta reda på vad man hittat. Åtminstone ungefär. Med gratisappar luskade jag vidare och tror att arterna är följande:

1. Åkervindefjädermott (Emmelina monodactyla)

2. Guldgul frostmätare (Agriopis aurantiaria). Två bilder; det satt flera individer utspridda lite här och var.

3. Större frostfjäril (Operophtera fagata).

Tre fjärilar. Tre av planetens 180000+ som alla har viktiga roller i jordens olika ekosystem.

Som sagt, appar är inte facit, men de ger ofta ett bra startförslag som man kan jobba vidare med om man vill. Eller så nöjer man sig.

Att upptäcka saker på detta sätt är lite som Pokémon Go. Fast på riktigt!! Och tänk om fler barn kunde få upp ögonen för naturens mångfald?! Det behövs nämligen. Förra veckan var jag på Swedish Biodiversity Symposium, en stor konferens med forskare, myndigheter m.fl. Biologisk mångfald är i kris och det behövs en förändring på många plan. Det finns onekligen ett stort behov av ”ecological literacy” (ekologisk läskunnighet) för att förstå, uppskatta, och få en känslomässig relation till naturen samt skapa förändring som är positiv för biologisk mångfald.
Kanske du känner någon nyfiken yngling som vill lära sig mer om natur? Eller du själv? Kolla gärna min lättsamma artikel om att upptäcka biologisk mångfald med hjälp av appar: https://www.upplandsstiftelsen.se/naturbiblioteket/utforska-biologisk-mangfald-med-appar/

Uppskatta naturens mångfald!

VARDAGSNATUR
Ja, bara att se det lilla vackra i stunden. Utan att egentligen leta eller kolla efter något speciellt. helt enkelt.

Här är fina exemplar av klyvblad (split gills på engelska tror jag). På en liten pinne mitt i en kraftledningsgata. Stötte på den på väg mot parkeringen efter en underbar natt i vindskydd.

Vilken vardagsnatur tar du del av idag?

Professor Anders Dahlberg visar…
1. Var skåpet ska stå
X. Hur man tovar en Karl Johan-svamp
2. Hur mycel finns överallt i skogen

Förhoppningsvis kunde du lista ut rätt svar.* På kursen i svamppedagogik på Gålö, med massor av kunnigt spännande folk, lär man sig massor av spännande saker. Exempelvis har vi pratat om svampars olika livsstilar, där nedbrytare som blåmusseron (Lepista nuda) på bild 2 fångar in näring från dött organiskt material bl a i förnan alldeles under fruktkropparna. Inte konstigt då att stora ”jordkokor” följer med när man lyfter upp fruktkropparna - svampens hyfer nästlar sig in överallt och liksom binder ihop massan som stora klumpar.

Slutligen, vi människor är ju så fokuserade på synen när vi upptäcker vår omvärld. Det är definitivt väl värt att använda t.ex. luktsinnet när man undersöker svampar och annat i naturen. Men synen är dessutom begränsat till de intryck vi tar till oss inom spektrat av synligt ljus under normala förhållanden. Men om man använder en ficklampa som lyser med UV-ljus kommer vissa objekt lysa upp på oväntade sätt. Se bara snigeläggen som hux flux blir supersynliga som stjärnor i naturens hemliga minikosmos! Häftigt!

—
*Rätt svar var naturligtvis 1: Anders har under hela kursen visat var skåpet ska stå. Vid bildens tagning visade han dessutom hur mycel finns överallt i skogen.

Natur och aktiviteter utomhus har så många fördelar för skolbarn. Vi borde verkligen dra nytta av detta på ett bättre sätt än vad vi gör. Varför då? Det finns massor av anledningar - läs gärna min "spaning" i Upplandsstiftelsens inlägg och sprid ordet så hjälps vi åt att dra åt rätt håll för dagens barn!
/Johan

Tillgång till natur och aktiviteter utomhus har visat sig ha många fördelar för barns hälsa och välbefinnande. Folkhälsomyndighetens rapport Grönskans kvaliteter och barns hälsa https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/g/gronskans-kvaliteter-och-barns-halsa/ visar att vistelse i gröna miljöer kan minska stress, förbättra koncentrationen och främja fysisk aktivitet hos barn.

Skolan har en oerhört viktig roll i barns utveckling och även ganska små förändringar kan ge goda effekter. Skulle vi kunna öka tillgången till natur och uteaktiviteter i skolan – för att främja barns sociala hållbarhet – och samtidig tillgodose en utvecklande pedagogisk lärandemiljö?

Läs hela Johan Lindells spaning om utomhuspedagogikens möjligheter på https://www.upplandsstiftelsen.se/nyheter/risken-med-utomhuspedagogik-en-gladare-generation/

Regeringens budget är pinsamt snål för biologisk mångfald och bevarande av värdefull natur. Tycker du också att regeringen måste prioritera natur, miljö och klimat, vilket de uppenbarligen inte gör? Skriv under namninsamlingen och donera en slant till Naturskyddsföreningen! Det gjorde jag och skickade 200 kr.

Stoppa naturkrisen! Skydda det som inte får försvinna.