SLU Artdatabanken

Metoderna för att beräkna gynnsam referensareal har länge varit omdiskuterade. Nu visar en ny studie att olika angreppssätt, både historiska analyser och ekologiska modeller, ger samstämmiga resultat. För västlig taiga pekar resultaten på att cirka 18–20 procent av den produktiva skogsmarken behövs för att nå gynnsam bevarandestatus. Att metoderna landar så nära varandra stärker deras vetenskapliga grund. Samtidigt visar studien att dagens areal ligger under denna nivå, vilket innebär att restaureringsinsatser behöver öka.

Läs hela nyheten här: https://www.slu.se/nyheter/2026/06/studie-bekraftar-metoder-for-att-faststalla-gynnsam-referensareal/

Ekoxe, Lucanus cervus, är svår att förväxla med någon annan art. Framför allt gäller det hanen, vars imponerande, hjortliknande käkar kan utgöra en tredjedel av kroppslängden. De största hanarna kan bli upp mot nio centimeter långa och hör därmed till våra mest iögonfallande insekter. Ekoxen är sällsynt i Sverige förutom i vissa delar av Blekinge, Kalmar och Östergötland. Bara en liten del finns i skyddade områden. Det största hotet för ekoxen är att hagmarker växer igen, och alltför täta och mörka skogar som domineras av gran. Genom allmänhetens observationer är artens utbredning relativt välkänd.

Rapportera ekoxe i sommar. Läs mer på vår webbplats:

Rapportera ekoxe i sommar När skymningen faller över en varm junikväll och ett djupt brummande hörs från trädkronorna kan det vara Europas största skalbagge som är ute och flyger. Ekoxe är en spektakulär art som lever större delen av sitt liv dold under marken. Hjälp till att kartlägga den i sommar.

Ny nyckel till Sveriges krabbspindlar har lanserats i Artfakta!

Krabbspindlar varierar stort i teckning. De är i regel väl kamouflerade mot underlaget som kan vara jord, sand, lavar, bark, blad eller blommor. Många arter är därför svåra att upptäcka om de inte rör på sig. Generellt är hanarna något mörkare än honorna men könen kan avvika i teckning. Viktiga karaktärer vid artbestämning är teckningen på framkropp och ben. Flera arter har stor variation i dessa mönster, och det förekommer grupperingar av närstående syskonarter. För de grupperna krävs ofta studier av parningsorgan för säker artbestämning.

I Sverige dominerar två släkten: Ozyptilas, med 9 arter, som är små och har en päronformad framkropp samt Xysticus, med 13 arter som ofta är lite större och har en mer rundad framkropp. Blomkrabbspindeln som är vanligt förekommande i blommor placeras i ett eget släkte.

Krabbspindlarna bygger inte nät. I stället sitter de ofta stilla med de två främre benparen riktade åt sidorna som en gillrad fälla och inväntar byten som passerar nära. Bytena kan vara betydligt större än krabbspindeln. Eftersom krabbspindeln ofta placerar bettet strategiskt och giftet sannolikt är mycket snabbverkande klarar den av byten som är betydligt större än sig själv

Spindelsilket används främst för att bygga ett skydd för äggen, som ofta läggs i en spunnen struktur direkt på ett blad, under sten eller annat substrat. Honan vaktar sedan äggen, ibland i ett bo konstruerat av silke.

Nycklarna är framtagna av Jonas Sandström och har illustrerats av Robert Back.

Till artnyckeln: https://www.slu.se/nyheter/2026/ny-nyckel-till-sveriges-krabbspindlar-har-lanserats/

Idag firar vi den biologiska mångfaldens dag!
Läs mer: https://www.biomfdag.se/

Foto: Håkan Tunon

Öppna myrar och våtmarker hör till de mest artrika miljöerna i det nordiska landskapet. Samtidigt är de bland de mest hotade. En orsak till denna artrikedom är människans långvariga brukande av våtmarkerna genom myrslåtter.

Läs hela artikeln:

Myrslåtter – när kulturarv och biologisk mångfald växer ur samma mark Öppna myrar och våtmarker hör till de mest artrika miljöerna i det nordiska landskapet. Samtidigt är de bland de mest hotade. En orsak till denna artrikedom är människans långvariga brukande av våtmarkerna genom myrslåtter.

Ny nyckel för Sveriges trollsländelarver i Artfakta!

Trots ett mycket stort intresse för att artbestämma vuxna flygande trollsländor under 2000-talet och flera nya böcker om dessa, så har bestämningshjälp till sländornas iögonfallande och spännande larver varit svår att få tag på. Endast några utgångna nycklar från 1980- och 90-tal har funnits på antikvariat. Dessa täcker inte heller de nya arter som etablerat sig i landet sedan dess.

Idag artbestäms trollsländelarver främst av konsulter som arbetar på uppdrag av myndigheter, där bottenfauna i sjöar och vattendrag undersöks inom miljöövervakning. Men larverna är också en grupp som nästan dagligen håvas av mängder av skolklasser runtom i landet, så behovet av en ny nyckel är stort. Till skillnad från de vuxnas flygtid under delar av sommaren, beroende på art, så kan de flesta larver studeras hela året. Har man abstinens över att insekter saknas vintertid så kan man bara bege sig till närmaste isfria vatten och med hushållssil eller durkslag håva larver.

Nu finns nämligen en ny nyckel med färgbilder på samtliga arter. Göran Sahlén är huvudansvarig för framtagandet av nyckeln och Krister Hall har fotograferat. Ulf Bjelke är projektledare.

De drygt 60 arterna varierar i svårighetsgrad. En del är mycket enkla att bestämma medan andra kräver studier med lupp. Nyckeln är gjord för att fungera på såväl levande som spritade djur. Utöver den svenska versionen finns också en nyckel på engelska.

Nyckel på svenska: https://artfakta.se/artnycklar/579168a0-deaf-4978-9dd3-977a5e7cf922

Nyckeln på engelska: https://artfakta.se/artnycklar/bd0be499-b053-47ef-a4eb-35ae2bba0ce4

Lyssna på när Karin Ahrné och Sebastian Sundberg från SLU Artdatabanken berättar om rödlistning och vikten av artskydd.

Nytt i Rödlistan och betydelsen av ideell artövervakning Vilka kärlväxter och fjärilar är nya i rödlistan, vilka hamnar i en annan kategori och varför? Vad betyder det för Upplands del? I och med denna rödlista har...

Nu finns kompletta nycklar för alla tripsarter i Sverige!

Tripsar är små insekter, ofta bara någon millimeter långa. För många är tripsar mest kända som skadedjur, men den bilden är missvisande. De allra flesta lever ett relativt undanskymt liv i blommor, bland gräs, i svampar och lavar, död ved eller i marken bland skogens förna. Trots att det finns många olika arter i världen är tripsar relativt dåligt kända vad gäller olika arters utbredning och livshistoria.

Nu finns kompletta bestämningsnycklar för alla Sveriges tripsarter i Artfakta. Det är Emma Wahlberg, tidigare vid Naturhistoriska riksmuseet, som skapat nycklarna och det är hennes forskning, med bidrag från Svenska artprojektet, som gjort det möjligt. Smaltripsarna (familjen i Thripidae i ordningen tripsar, Thysanoptera) är den sista stora gruppen svenska tripsar som nu har fått en omfattande genomgång.

Den digitala nyckeln i Artfakta gör det möjligt att bestämma alla svenska tripsarter i ett och samma verktyg. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att nyckeln främst gäller preparerade exemplar. Många avgörande kännetecken är mycket små och måste studeras i mikroskop, till exempel antennsegment, sinnesorgan, behåring och borst på kroppen. Metoderna för preparering och undersökning finns dock väl beskrivna i litteraturen, och nyckeln öppnar därmed dörren till en tidigare svåråtkomlig insektsgrupp.

Till bestämningsnyckel i Artfakta: https://artfakta.se/artnycklar/32202

Webbinarium för dig som vill veta mer om Fungaväkteriet!
Vad innebär Fungaväkteri och hur skiljer det sig från en vanlig svampinventering? På ett webbinarium den 12 maj kl. 18.30 – 20.00 presenterar vi projektet och vår planering för året, miljöerna och kort vilka arter som ingår. Anmäl dig och läs mer här:
https://www.slu.se/kalender/2026/05/webbinarium-for-dig-som-vill-veta-mer-om-fungavaktari/