SLU Ekologisk produktion och konsumtion - Epok

Den 6 maj presenterade Horizon Europe projektet IntercropVALUES 🌾 sin färska policybrief om samodling för EU:s beslutsfattare under värdskap av Cristina Guarda, ledamot av Europaparlamentet (De gröna/EFA)

Evenemanget syftade till att omvandla flera års vetenskapliga belägg till konkret politisk dialog. Deltagarna var beslutsfattare från Europeiska kommissionen, Europaparlamentsledamöter, lantbrukare, forskare och aktörer inom jordbruks‑ och livsmedelssektorn som samlades för att diskutera hur EU:s politik, särskilt den kommande gemensamma jordbrukspolitiken (CAP), bättre kan stödja diversifiering av grödor och samodling.

Läs mer via länk i kommentarerna

Är det dags för en femte princip för ekologisk produktion? Epoks Niels Andresen besökte IFOAM Animal Husbandry Alliances (IAHA) tredagarskonferens i Schweiz i slutet av april och lyssnade till ett intressant inlägg i diskussionen om hur eko kan utvecklas.

Inlägget om den femte principen utgick från ett dilemma inom ekologisk djurhållning där det finns en förväntan om att produktionsnivån ska på samma eller nästan samma nivå som konventionella produktionssystem. Den femte principen skulle i så fall behandla vad som är tillräckligt – "Sufficiency" på engelska. På svenska kunde vi kanske kunna använda vårt utmärkta ord "Lagom".

Läs mer via länken i kommentarerna.

🌾 Många studier har undersökt skördebegränsande faktorer i ekologisk odling, framför allt genom fältförsök. Men det saknas fortfarande kunskap om vilka de skördebegränsande faktorerna är i praktiken i lantbrukares fält.

I en ny studie har Rafaelle Reumaux vid SLU och hennes kollegor utnyttjat befintlig variation i biofysiska förutsättningar och grödornas skötsel på olika ekologiska gårdar för att undersöka vilka faktorer som begränsar avkastningen.

Studien visar på stora variationer mellan gårdar när det gäller både odlingsmetoder och avkastning inom ekologisk växtodling och därför menar forskarna att en bättre förståelse av sambanden mellan odlingsmetoder och avkastning kan bidra till att i högre grad realisera avkastningspotentialen på gårds- och fältnivå och därmed öka det ekologiska jordbrukets hållbarhet.

Läs mer om studien via länk i kommentarerna.

🌱 I en stor europeisk studie var omkring 70 procent av jordarna kontaminerade med bekämpningsmedel.😷 Det kan kopplas till förändringar i biologisk mångfald, inte minst när det gäller nyttiga markorganismer som är viktiga för näringsomsättning, kolinlagring och därmed också produktionen av livsmedel.

– Att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel har varit känt länge. Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som har deltagit i studien.

Läs mer om studien via länken i kommentarerna.

Framtidens ekovall – valldag med besök i den ekologiska valltävlingen

👉 Tisdag 5 maj 2026, 10:00-15:00
👉 Helgegården, Skepparslöv

HIR Skåne, tidningen Ekologiskt lantbruk, Ekologiska Lantbrukarna och Hushållningssällskapet Skåne bjuder in till fältvandring och samtal om vallens betydelse.

I valltävlingen har varje lag ett bevattnat och ett obevattnat led. Det bevattnade ledet gav i genomsnitt 2 400 kilo ts högre avkastning och ett något högre proteininnehåll. Men när lönar det sig att vattna en slåttervall? Rådgivaren Carl Andås från Växa i Halland har räknat och berättar om sina slutsatser.

Skörd i all ära, men det är först när vallfodret har passerat lagring och djur som det går att uttala sig om ekonomin. Foderforskaren och tävlingsdomaren Rolf Spörndly har gjort f***rstater av 2025 års tävlingsresultat. Foderrådgivaren Margareta Dahlberg och Ekologiskt lantbruks chefredaktör Niclas Åkeson diskuterar hur djurtätheten påverkar gårdarnas vallstrategier och ekonomi.

Anmäl dig senast den 29/4 via länken i kommentarerna.

Nominera dig själv eller någon du tycker förtjänar priset.

🥔 🪳 🕷️ Täckodling i potatis skapar en gynnsam livsmiljö för naturliga fiender så som jordlöpare och spindlar. En ny studie visar att täckmaterial specifikt från rågvete och luddvicker kan öka antalet av dessa nyttodjur och därmed stärka den naturliga skadedjursbekämpningen.

Läs mer via länken i kommentarerna.

Det är tveklöst ett etiskt dilemma att alla dagsgamla tuppkycklingar avlivas när man föder upp värphöns. Därtill finns inom den ekologiska äggproduktionen behov av en hönsras som inte är så krävande när det gäller f***r. En hönsras där honorna blir värphöns och hanarna föds upp till kött skulle kunna vara en lösning. En sådan hönsras blir förstås lite mindre produktiv än de som används idag. Är vi beredda att betala lite mer för ekologiska ägg och kycklingkött än idag om vi samtidigt får bättre djurvälfärd och mindre miljögifter i äggen (då behovet av fiskmjöl minskar)?