Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet

Idéhistorikern Johan Jönsson skriver Under strecket i Svenska Dagbladet om hur kryonik inte bara utmanar gränsen mellan liv och död – utan också speglar en samtid som allt oftare väljer att bevara problem i stället för att lösa dem.

Köp en ny framtid: lägg döden på is För några miljoner kronor kan du låta frysa ned din kropp i hopp om att framtidens teknik ska återuppväcka dig. Kryoniken utmanar inte bara gränsen mellan liv och död – den speglar också en samtid som allt oftare väljer att bevara problem i stället för att lösa dem.

För 400 år sedan föddes drottning Kristina av Sverige. Professor Carin Franzén medverkar i antoligin Christina of Sweden in Context. A Celebration of Seventeenth-Century Queenship 400 Years in the Making, på förlaget Brepols.
📜
I sitt kapitel analyserar Carin Franzén drottning Kristinas maximsamlingar Les Sentiments Héroiques och L’Ouvrage de loisir, i relation till fransk salongskultur under 1600-talet.
💡
Analysen visar att Kristinas texter uttrycker en medveten spänning mellan kristna, stoiska och epikureiska idéer, och att denna öppenhet är ett uttryck för hennes fritänkande. Ett fritänkande som fortfarande är aktuellt då det visar hur individer kan förhålla sig kritiskt till samtidens normer och identitetskrav.
🖼️
Drottning Kristina av Sverige, målad av David Beck 1650. Ur Nationalmuseums samling.

Litteraturvetaren Sofia Roberg tog igår emot sitt diplom för Bernadottestipendiet vid en ceremoni på Kungliga slottet.

Litteraturvetaren Sofia Warkander tog igår emot sitt diplom för Bernadottestipendiet vid en ceremoni på Kungliga slottet.

Tack vare donationen från Anders Sandrews Stiftelse har teatervetenskapen vid Stockholms universitet fått ett lyft. Fyra nya forskartjänster har nu tillsatts – en investering som skapar långsiktiga möjligheter för både forskning och utbildning.

Två doktorander har nu påbörjat sina avhandlingsprojekt:

✨ Tova Gerge undersöker deltagarbaserad scenkonst och vilka nya roller och förväntningar som uppstår mellan publik och konstnärer.

✨ Borghild Homlong riktar blicken mot något vi alla upplevt – teaterpausen – och utforskar dess betydelse som både social och dramaturgisk del av teaterupplevelsen.

Satsningen möjliggör också för mer etablerade forskare att fördjupa sina studier:

🎬 Saki Kobayashi studerar filmskådespelares framväxt som yrkesgrupp och relationen mellan film- och teaterskådespeleri.

🎭 Rebecca Brinch forskar om hur våld skildras i samtida teater för barn och unga.

Tillsammans bidrar projekten med nya perspektiv på scenkonst, publikrelationer och kopplingen mellan film och teater.

Den nya antologin Another Humanism – Subjectivity and Critique presenterar en kritisk omläsning av den humanistiska traditionen, från Michel de Montaigne till Immanuel Kant, och visar dess fortsatta relevans idag.
📝
Redaktörerna är Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, och Nan Gerdes, forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Köpenhamns universitet.
📚
Antologin ingår i Institutionen för kultur och estetiks boksvit Stockholm Studies in Culture and Aesthetics, en fackgranskad serie för monografier och antologier som ges ut av Stockholm University Press.

An Updated Humanism New book published by Stockholm University Press offers a critical reread of the humanist tradition. In an attempt to give formulation to a sustainable humanism, a number of scholars explore variou…

Professor Elina Druker har beviljats ett tvåårigt stipendium från Svenska litteratursällskapet i Finland för att forska om den inflytelserika skaparen Camilla Mickwitz.
🎨
Camilla Mickwitz (1937–1989) var författare, animatör och grafiker, mest känd för sina barnböcker om Jason, Emilia och Mimosa. Men hennes berättelser levde inte bara på boksidorna – de blev också animerade filmer och tv-serier. Just mötet mellan olika medier är centralt i hennes arbete och påverkar både bild och berättande.
💬
– I både animationsfilmer och bilderböcker tar Mickwitz upp aktuella samhällsfrågor som jämställdhet, barns position i samhället, könsroller och konsumtion. Samtidigt är uttrycket färgstarkt, lekfullt och inspirerat av bildkonst och popkultur, säger Elina Druker.
✨
Mickwitz räknas som en av Finlands mest betydelsefulla barnboksillustratörer och spelade en viktig roll i utvecklingen av animation och barn-tv i Norden under 1970- och 80-talen. Trots det är forskningen om hennes arbete fortfarande begränsad – särskilt när det gäller kvinnliga animatörer i ett internationellt perspektiv.
📚
Det nya projektet blir den första större studien som analyserar hennes konstnärskap över flera medier och sammanhang. Målet är bland annat en bok som undersöker hur berättelser förändras när de rör sig mellan exempelvis bok och film.

Bild 1 och 2: Camilla Mickwitz, Jason (1975)
Bild 3: Camilla Mickwitz, Emilia och lyckan (1980)

Jobba med oss! Vi söker junior forskare i konstvetenskap för tidsbegränsad anställning. Sök senast den 6 juni, 2026.
📌 Till annonsen:
https://su.varbi.com/what:job/jobID:933505/where:4/

Ny forskning visar hur ukrainska flyktingelever i Sverige kan uppleva både inkludering och exkludering i skolan – ibland samtidigt. Teatervetaren Rebecca Brinch är en av forskarna i projektet.
📲 Läs mer här:
https://www.su.se/enheter/institutionen-for-kultur-och-estetik/nyheter/nyhetsartiklar/2026-05-07-ukrainska-elever-i-svensk-skola---ny-forskning-om-inkluderingens-dubbla-sidor