Utrikespolitiska institutet

Sedan över ett år hålls dagliga protester mot pro-rysk politik och påstått valfusk i Tbilisi, medan regeringen blir alltmer hårdför mot sina kritiker. Samtidigt minskar EU sin närvaro i Georgien, och det georgiska folkets entusiasm för unionen avtar.

Hur har regeringspartiet Georgisk dröm kunnat påverka det historiskt sett EU-positiva landet till en alltmer pro-rysk hållning? Och kan utvecklingen vändas?

Om detta skriver Thea Löfgren Gamerov och Freja Nyström, praktikanter på Centrum för Östeuropastudier vid UI.

Läs artikeln i Utrikesmagasinet! 👇

Georgien: Ett år av konstanta protester Vattenkanoner med gift och en ”agentlag” mot politiska motståndare. Efter ett års protester blir Georgiens regering allt hårdare mot sina kritiker.

Japan har inte bara fått sin första kvinnliga premiärminister med Sanae Takaichi, utan också en ny säkerhetspolitisk kurs. Med alltmer nationalistiska tongångar och en uppskruvad retorik gentemot Kina bryter landet med den gamla efterkrigspolitiken.

Hur har Kina och USA:s förflyttningar påverkat det japanska säkerhetsläget? Och kommer Japan att bli en mer militaristisk aktör i regionen?

Om detta skriver Synne Norseth, praktikant på UI:s Asienprogram.

Läs artikeln i Utrikesmagasinet! 👇

Första kvinnan, ny vision: Takaichis utrikespolitik Med sin valseger har Japans nya premiärminister Sanae Takaichi krossat glastaket och banat väg för en klar förändring av landets säkerhetspolitik.

Jihadistiska terrorister rivaliserar med ryskbackade militärjuntor i Sahel – området söder om Sahara. Där ryska aktörer lovat att bekämpa terroristerna utökas nu i stället deras inflytande i regionen.

Hur har terroristerna kunnat sluta sitt grepp om Sahel? Och vilka fördelar har Ryssland att vinna där?

Om detta skriver utrikesjournalisten Magnus Falkehed i Utrikesmagasinet.

Läs artikeln här! 👇

Sahel – terrorismens nya fäste Glöm Mellanöstern. Världens nya epicentrum för jihadistisk terror har blivit Sahelområdet i Afrika, där också Moskvas inflytande ökar alltmer.

Högerpopulistiska partier skördar framgångar i land efter land i Latinamerika, men respekten för demokratin frodas. I länder som Chile och Ecuador begränsas ledares möjligheter att utöka sin makt, tack vare demokratiska processer.

Råder det ett nytt demokratiskt normalläge i Latinamerika? Och vilka är i så fall undantagen som bekräftar regeln?

Om detta skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren i Utrikesmagasinet.

Läs artikeln här! 👇

Demokratin har satt sig trots populistvåg Med högerpopulistiska framgångar i Chile och Argentina nyligen kan en ny politisk våg skönjas i Latinamerika. Men demokratin har satt sig där.

Bland Marockos unga växer en proteströrelse mot regeringen, en rörelse utan ledare och allianser. Kanske låter det bekant – det är ett i raden av fall globalt där den yngre generationen mobiliserar sig mot makten med hjälp av digitala meddelandeplattformar.

Samtidigt försöker kungadömet ena folket kring firandet av en utrikespolitisk seger: FN:s erkännande av Marockos styre över det ockuperade Västsahara. Men kan en sådan seger verkligen räcka för att få de protesterande att överge sina krav?

Om detta skriver F***y Christou, Nordafrikachef vid UI, i Utrikesmagasinet.

Läs artikeln här! 👇

Symbolisk seger tystar inte Marockos arga unga Unga i Marocko kräver satsningar på välfärd och mot korruption. Regimen vill i stället ena folket bakom FN:s erkännande av styret över Västsahara.

Demokratiutvecklingen i Östafrika går kräftgång – men den yngre generationen försöker mota trenden. Det folkliga stödet till demokrati är visserligen stort, men makthavare tar allt hårdare tag mot oppositionella krafter.

Så vilket spelrum finns kvar för den yngre generationen att driva demokratiseringen vidare? Och vad har USA:s tillbakadragande från regionen med saken att göra?

Om detta skriver Görrel Espelund, Afrikaredaktör på Landguiden vid Utrikespolitiska institutet.

Läs artikeln i Utrikesmagasinet! 👇

Östafrikas brutala utveckling Demokratiutvecklingen i Kenya, Tanzania och Uganda går kräftgång. En ung generation försöker stå emot men utrymmet för regeringskritiker krymper.

Vapen fortsätter att flöda in i inbördeskrigets Sudan, som lämnar hunger och massflykt i sitt spår. Många har nog hört talas om folkmordet i Darfur 2003, som på sin tid väckte ett enormt engagemang internationellt – FN medlade och kändisar som George Clooney och Brad Pitt tog initiativ till stöd för Darfur. När vi nu ser förmodade massavrättningar i Sudan är det återigen i regionen Darfur som det händer. Varför har just Darfur drabbats så hårt, och har omvärldens engagemang för Sudan försvunnit? Eller är kriget mer geopolitiskt än det verkar?

Om detta i Utblick som gästas av Charlotte Hallqvist, kommunikationschef på UNHCR och tidigare stationerad i Sudans gränsområden, och Görrel Espelund, Afrikaredaktör för UI:s Landguiden. Tillsammans med programledare Annica Ögren analyserar de inbördeskriget i Sudan.

Lyssna och prenumerera i din poddspelare! 👇

Sudan: Kriget som ingen och alla bryr sig om Sudan och folkmord är återigen i fokus. Men är det en repris? Många har nog hört talas om folkmordet i Darfur 2003, som på sin tid väckte ett enormt engagemang internationellt. FN medlade och kändisar som George Clooney och Brad Pitt tog då intiativ till stöd för Darfur. Och nu när vi se...

Att COP30 äger rum intill Amazonas djungler sätter ursprungsbefolkningarna i fokus, och de blir allt bättre på att göra sina röster hörda. Men deras plats i debatten har varit långt ifrån självklar – under koloniseringen och industrialiseringen av djungeln har de exploaterats och deras kulturer decimerats.

Så hur gick det till när urfolken blev Amazonas främsta försvarare? Latinamerikakännaren och journalisten Lars Palmgren ger en inblick i områdets historia och hur den speglas i nutida politik.

Läs artikeln i Utrikesmagasinet! 👇

Urfolk höjer rösten vid klimatmöte När FN:s klimatmöte COP30 nu hålls intill Amazonas djungler riktas fokus mot det livsviktiga området för hela världen och mot urfolkens utsatthet.

COP30 står runt hörnet och Parisavtalet firar 10 år – men målsättningarna håller på att missas. Konferenserna är viktiga mötesplatser för klimatdiplomati, men har visat sig otillräckliga för att genomdriva effektiva lösningar.

För att hejda den globala uppvärmningen bör klimatfrågan föras in i fler internationella förhandlingar. Det skriver Alexandra Buylova, forskare vid UI:s program för global politik och säkerhet.

Så vilka verktyg finns tillgängliga för att rikta om globala finansiella system och lagar? Och hur kan sådana åtgärder underlätta utveckling av grön teknik och hjälpa de som drabbas hårdast av klimatförändringarna?

Läs artikeln i Utrikesmagasinet! 👇

Varför FN:s klimatmöten inte räddar oss Dags för FN:s klimatmöte, COP30. Men om den globala uppvärmningen ska hejdas måste politikerna vidta andra åtgärder och styra om investeringar.

För tio år sedan utsattes Frankrike för det dödligaste terrordådet mot landet i modern tid, när 130 dödades i och runt Paris. Det av IS utförda attentatet medförde inte bara en utbredd rädsla bland befolkningen, utan också en splittrad debatt kring islams plats i det franska samhället.

Så hur har dådet påverkat politiska attityder gentemot muslimer i landet? Och kommer fransmännen kunna gå stärkta ur det trauma som attackerna orsakade?

Journalisten F***y Härgestam analyserar utvecklingen i Utrikesmagasinet.

Läs artikeln här! 👇

Dådet som satte Frankrike på svåra prov Det är tio år sen det stora terrordådet i Paris som dödade 130 människor. Debatten efteråt om religionens plats i samhället har delat Frankrike.

Demokraterna siktar mot att stoppa delar av Donald Trumps politik genom framgångar i mellanårsvalen om ett år. Samtidigt väcks farhågor om att presidenten kan komma att använda sin makt för att påverka valresultaten.

Så vilka medel kan Trump tänkas använda för att inverka på valens utfall? Och vad kan ett Demokraterna utan en klar ledare göra för att tränga igenom mediebruset?

Den Washingtonbaserade journalisten Karin Henriksson analyserar läget.

Läs hennes artikel i Utrikesmagasinet! 👇

Nervöst i USA ett år före valet Om Demokraterna vinner kongressvalen om ett år befrias USA från mycket av Trumps politik. Men kretsen kring Trump kan gå långt för att stoppa dem.