UUA - Universell Utformning av Arbetsplatser

UUA kallar till extra årsmöte den 27 november!
För att uppfylla regeringens nya demokrativillkor behöver vi revidera våra stadgar och håller vi därför ett extra digitalt årsmöte.
Alla medlemmar är varmt välkomna att delta och bidra till ett ännu starkare och mer demokratiskt UUA.
⭐️ Kallelse⭐️
Extra årsmöte – Universellt Utformade Arbetsplatser (UUA)

Datum: Torsdag 27 november 2025
Tid: 08.30–09.30
Plats: Digitalt via Teams (länk skickas efter anmälan)

Från och med den 1 januari 2025 gäller ett nytt demokrativillkor för organisationer som ansöker om statliga bidrag.
Villkoret innebär att bidrag endast får ges till organisationer som är demokratiskt uppbyggda, respekterar alla människors lika värde och verkar i enlighet med grundläggande demokratiska principer.

För att UUA ska uppfylla dessa krav behöver vissa av våra stadgar förtydligas och uppdateras.
Vid årsmötet den 26 maj 2025 beslutades också att utlysa ett extra årsmöte för att behandla dessa stadgeändringar.

Alla medlemmar hälsas varmt välkomna att delta.
Anmäl dig senast den 25 november till [email protected]
Teams-länk skickas ut dagen före mötet.

Tillsammans säkerställer vi att UUA står stadigt i både värdegrund och struktur, som en modern, demokratisk och idéburen förening.

Välkommen
Med vänlig hälsning,

Styrelsen för Universellt Utformade Arbetsplatser (UUA)

💡 Work Environment and Inclusion for Persons with Disabilities

Den 16 september deltog UUA – Föreningen för Universellt Utformade Arbetsplatser i webbinariet “Work Environment and Inclusion for Persons with Disabilities”, arrangerat av Nordic Welfare Centre / Nordens välfärdscenter i samarbete med NIVA Education.

Talarna var:
- Maria Norstedt & Per Germundsson, Malmö universitet
- Till Halbach, Norsk Regnesentral
- Sif Holst, Danske Handicaporganisationer (DH)
- Anki Elken UUA – Universellt Utformade Arbetsplatser

I vårt inspel betonade Anki Elken att universell utformning behövs för att göra inkludering till en del av arbetsplatsens vardag och till en mätbar del av hållbarhetsarbetet.
Här är EU:s nya regelverk en viktig drivkraft: CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) kräver att arbetsgivare visar hur de arbetar med lika möjligheter och inkludering.

Det som nu blir nytt är att EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering – CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) ställer krav på att arbetsgivare visar hur de arbetar med lika möjligheter och inkludering av personer med funktionsnedsättning.

Vi lyfte också frågan om risk för “glasväggar”, särskilt för personer med funktionsnedsättning med akademisk bakgrund som inte får utväxling av sin kompetens.

Vi framhöll att den offentliga sektorn behöver visa ledarskap i dessa frågor. I dag är det lejonparten av personer med funktionsnedsättning som har arbete i den privata sektorn.

Många kommuner, regioner och statliga myndigheter/företag brister i att redovisa hur de sätter mål och exekverar för att öka inkluderingen av personer med funktionsnedsättning i sina organisationer.

📖 Läs gärna den rapport som Maria Norstedt och Per Germundsson tagit fram för Mynak – Myndigheten för arbetsmiljökunskap:
Funktionsnedsättning och arbetsmiljö (Mynak)

https://mynak.se/wp-content/uploads/2025/03/Funktionsneds_och_arbetsmiljo.pdf

Vi ser fram emot att fortsätta bidra med lösningar, indikatorer och verktyg för att universell utformning ska bli verklighet på fler arbetsplatser.

I riksdagen har en fråga nyligen ställts om diskriminering i arbetslivet med anledning av funktionsnedsättning. Jämställdhetsminister Nina Larsson (Liberalerna) svarade. (Se länk)

Hon konstaterar att funktionsnedsättning var den vanligaste grunden för anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen förra året. Ministern lyfter fram diskrimineringslagen, DO:s tillsyn och ett regeringsuppdrag till Arbetsförmedlingen om att genomföra informationsinsatser till arbetsgivare.

Det är bra, men långt ifrån tillräckligt. Arbetsgivare behöver mer än information, de behöver konkreta utbildningsinsatser och vägledning för att arbetsplatser ska kunna utformas universellt och därmed bli verkligt inkluderande.

Därför är följande följdfråga till regeringen och ministern självklar:

Avser regeringen att gå vidare och säkerställa att arbetsgivare också får praktiskt stöd och utbildning i hur arbetsplatser kan utformas universellt, utöver rena informationsinsatser?

Diskriminering på grund av funktionsnedsättning är inte bara ett lagbrott. Det är ett misslyckande för hela samhället och vi kan bättre.

Diskriminering i arbetslivet med anledning av funktionsnedsättning (Svar på skriftlig fråga 2024/25:1349 besvarad av Statsrådet Nina Larsson (L)) Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Visste du att det inte är synnedsättningen i sig som är det största hindret för jobb – utan fördomar och okunskap?

Med dagens teknik kan personer med synnedsättning arbeta med allt från administration till programmering. Ändå står många utanför arbetsmarknaden – ofta på grund av bristande kunskap och brist på anpassning.

Det här är en viktig påminnelse för oss som arbetar med Universellt Utformade Arbetsplatser (UUA): en arbetsplats ska vara inkluderande och tillgänglig för alla – oavsett funktionsvariation.

💪 Lennart Karlsson från Synskadades Riksförbund delar insikter om fördomar, teknik och stöd som gör verklig skillnad.

👉 Läs mer via länken…

https://www.prevent.se/arbetsliv/mer/2025/fordomar-storre-hinder-an-synnedsattningen/

Fördomar större hinder än synnedsättningen - Arbetsliv Med rätt tekniska hjälpmedel kan personer med synnedsättning jobba med allt från administration till dataprogrammering.

Trygga arbetsplatser – från början, för alla

Idag släppte Arbetsmiljöverket sin nya rapport Arbetsmiljön 2024, och den tecknar en allvarlig bild av ungas arbetsvillkor i Sverige. Rapporten bygger på svar från 17 600 anställda inom olika branscher, och visar att unga kvinnor mellan 16 och 29 år befinner sig i en särskilt utsatt position i arbetslivet.

De arbetar oftare ensamma och riskerar att hamna i hotfulla eller otrygga situationer. En av fyra har utsatts för våld eller hot det senaste året. En av tio har blivit utsatta för sexuella trakasserier, ofta från kunder, patienter eller elever. Dessutom upplever många unga kvinnor psykisk utmattning och smärta redan tidigt i arbetslivet.

Rapporten visar också att 54 procent av de unga kvinnorna inte ser sin nuvarande yrkesbana som hållbar fram till pensionsåldern. Det här är inte ett individproblem, det är ett systemproblem. Och det kräver systemlösningar.

Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw betonar att problemen inom vård, skola och omsorg återkommer år efter år, och att både arbetsgivare och myndigheter behöver agera med större kraft. Nu behövs ett helhetsgrepp, ett arbetssätt som går till botten med strukturerna och formar arbetsmiljöer som håller över tid.

Här blir Universellt utformade arbetsplatser (UUA) ett avgörande perspektiv. Genom att från början utforma arbetsmiljöer som är trygga, inkluderande och hållbara för alla – oavsett kön, ålder, funktion eller bakgrund – skapas arbetsplatser där människor både kan trivas, prestera och utvecklas utan att riskera sin hälsa eller värdighet.

Det handlar om mer än enskilda insatser. Det handlar om att bygga in trygghet, tillhörighet och möjlighet till påverkan i själva grunden av hur vi arbetar och leder.

Till Nina Larsson, Sveriges nya jämställdhets- och arbetslivsminister:
Under din första intervju i TV4 i morse lyfte du vikten av jämställdhet i en global och demokratisk kontext, men arbetslivsfrågorna lyste med sin frånvaro.

Hur tänker du konkret arbeta för att unga kvinnor ska mötas av en trygg och hållbar arbetsmiljö, inte minst inom vård, skola, omsorg och hotell/restaurang där problemen är som störst?

Läs rapporten här och kommentera gärna hur du ser på innehållet…

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljon-2024/arbetsmiljon-2024-rapport.pdf

Idag, på den internationella kvinnodagen den 8 mars, lyfter vi arbetsplatsens roll i att förebygga och upptäcka våld i nära relationer.

Arbetsgivare kan skapa en trygg miljö där medarbetare vågar berätta och få stöd. Nästan var fjärde kvinna i Sverige har någon gång utsatts för våld av en partner. Genom att bygga en kultur präglad av lyhördhet kan vi göra skillnad.
När optimism blir ett hinder
En positiv arbetskultur eftersträvas av många, men när optimism blir en norm som tystar svåra samtal kan det skapa en barriär för den som lever i en våldsam relation. För dessa medarbetare kan ständiga uppmaningar att “tänka positivt” bidra till tystnad och isolering.

Många ledare ser optimism som en styrka – men när den övergår i toxisk positivitet, där negativa känslor ignoreras eller bagatelliseras, kan det få allvarliga konsekvenser.
För en medarbetare som kämpar med en vardag präglad av hot och våld kan arbetsplatsens ständiga leenden och peppiga budskap bli ännu ett hinder för att söka hjälp.
När “det löser sig” blir ett svek
Välmenande men skadliga fraser som “Det blir nog bättre snart” eller “Tänk på det positiva” signalerar att det inte finns utrymme att prata om svårigheter.

Utmaning:
• När en medarbetare vågar lyfta en utmaning och möts av optimism istället för lyssnande, förstärks känslan av isolering.
• Vissa ser arbetsdagen som en tillfällig flykt från en ohållbar hemmiljö. Att då ständigt mötas av en kravbild där allt ska vara “härligt och inspirerande” kan göra det ännu svårare att söka stöd.

Varningssignaler: När optimism blir ett problem
⚠️ Problem förminskas – Svårigheter möts med “Oroa dig inte” istället för stöd.
⚠️ Skeptiker ses som besvärliga – De som lyfter problem kallas “negativa”.
⚠️ Silverlining-syndromet – Svåra situationer viftas bort med “Det som inte dödar, stärker”.
⚠️ Snabb lösningshets – Istället för att lyssna erbjuds snabba lösningar.
⚠️ Yta före äkthet – Bara framgångar lyfts internt, vilket skapar en skev bild.
Så skapar vi en lyhörd arbetsplats

Uppmaning:
✅ Lyssna aktivt – Bekräfta upplevelser istället för att avfärda känslor.
✅ Skapa utrymme för svåra samtal – Erbjud trygga kanaler för att prata om utmaningar.
✅ Undvik klyschor – Fråga “Hur kan vi stötta dig?” istället för att ge plattityder.
✅ Utbilda chefer – Ge ledare verktyg att upptäcka och hantera utsatthet.
✅ Erbjuda konkret stöd – Samverka med företagshälsovård och externa aktörer.

Ledarskap kräver mod att se hela verkligheten
Att vara en bra ledare handlar inte bara om att inspirera – det handlar också om att våga se det som är svårt. Våga vara den chef som ser bortom fasaden.
Det kan rädda liv – och du kan börja redan idag genom att sprida detta inlägg.

Anki Elken, Generalsekreterare UUA Föreningen, Universellt Utformade Arbetsplatser
Iwette Rapoport, Change Collective, medlem i UUA

Riksrevisionens rapport visar allvarliga brister i hur Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket hanterar sitt sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Arbetsförmedlingen misslyckas med att skapa effektiva metoder för att stötta arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning. Trots sin centrala roll i att öppna arbetsmarknaden för alla, saknas både proaktivitet och tydliga mål. Dessutom följs arbetsmarknadsprogram upp bristfälligt, vilket försvårar utveckling och lärande.

Arbetsmiljöverket brister i att säkerställa tillgängliga arbetsmiljöer. Tillsyn och stöd till arbetsgivare är otillräckligt, och funktionshindersperspektivet integreras dåligt i arbetsmiljöarbetet. Om Sverige ska uppnå målet om jämlikhet och delaktighet för alla krävs en kraftfull omstart där ansvariga myndigheter tydligare styrs och följs upp av regeringen.

Vi uppmanar dig som arbetsgivare, politiker eller medborgare: ställ krav på myndigheterna och engagera dig i frågan. Bara tillsammans kan vi bygga en arbetsmarknad och arbetsmiljö där alla får en plats!

www.riksrevisionen.se

Ett stort tack till riksdagsledamot Olle Thorell (S) för att du lyfter den viktiga frågan om inkludering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och för att du tar den vidare till ansvarig minister i regeringen. Ditt engagemang för att skapa ett mer inkluderande och rättvist samhälle gör skillnad, och vi uppskattar ditt arbete för att driva denna fråga framåt.
Vi tillönskar dig och alla i vårt nätverk en fin helg. 🕯️ 🕯️

https://funktionsratt.se/regeringen-vantetiderna-for-stod-till-arbete-maste-kortas/

Regeringen, väntetiderna för stöd till arbete måste kortas! Trots ökad arbetslöshet och högt behov av arbetskraft har stödet...

Ohövlighet på arbetsplatser – en utmaning vi måste ta på allvar

Ohövlighet på arbetsplatser påverkar både individers välbefinnande och organisationers produktivitet. Subtila beteenden som att avbryta, ignorera eller underminera kollegor kan snabbt skapa en osund kultur. När ohövlighet tolereras blir det svårare att säga ifrån och främja en trygg arbetsmiljö. För att motverka detta behövs tydliga normer, aktivt ledarskap och en inkluderande arbetskultur.

Tre synliga exempel på ohövlighet
1. Höjda röster och aggressivt språk – att skrika eller använda en hård ton som skapar obehag.
2. Att ta äran för andras arbete – att presentera andras idéer eller insatser som sina egna.
3. Medveten exkludering – att ignorera eller utesluta kollegor från samtal, möten eller sociala aktiviteter.

Tre tips för att skapa en universellt utformad arbetsplats och förhindra ohövlighet
1. Tydliga normer och policies: Definiera och kommunicera vad som är acceptabelt och oacceptabelt beteende på arbetsplatsen.
2. Träna ledare i inkluderande beteende: Ge ledare verktyg att hantera konflikter och bygga en miljö där alla känner sig respekterade.
3. Involvera medarbetarna: Anordna workshops där teamet gemensamt identifierar positiva beteenden och hittar lösningar för att stärka arbetskulturen.

Genom att aktivt arbeta för en respektfull och inkluderande arbetsplats kan vi förebygga ohövlighet och skapa en miljö där alla känner sig trygga och motiverade.
Vad gör din arbetsplats för att främja en sund kultur?