Handelns Forskningsinstitut

Handelns Forskningsinstitut Stiftelsen Handelns Forskningsinstitut bedriver forskning om handeln och andra servicenäringars roll.

🚚 Företagen anpassade sig till miljözonen innan den ens infördesI en ny forskningsrapport undersöker Anders Bornhäll, Ni...
04/09/2026

🚚 Företagen anpassade sig till miljözonen innan den ens infördes

I en ny forskningsrapport undersöker Anders Bornhäll, Niklas Elert och Niklas Rudholm hur företag reagerade på den planerade miljözon klass 3 i centrala Stockholm. Zonen skulle endast tillåta elfordon, bränslecellsfordon och vissa gasfordon, men beslutet kom senare att upphävas.

Forskarna genomförde en enkät bland ägare och platschefer inom detaljhandel, restaurang och service, både inom och utanför den planerade zonen. Ursprungligen var tanken att följa företagen före och efter införandet. När miljözonen inte blev verklighet fick forskarna i stället möjlighet att undersöka hur företag reagerar på en reglering som först aviseras men sedan dras tillbaka.

Resultaten visar att företagen inom den planerade miljözonen var mer skeptiska till zonens ekonomiska konsekvenser. Samtidigt hade de i större utsträckning redan börjat anpassa sin verksamhet inför de nya reglerna, exempelvis genom förändrade leveranslösningar. När miljözonen senare upphävdes var företagen inom området också mer positiva till vad beslutet innebar för Stockholms ekonomiska utveckling.

Studien visar därmed att regleringar kan påverka företagens beslut och beteenden redan innan de träder i kraft. Om en framtida förändring uppfattas som sannolik kan företag börja anpassa sin verksamhet i förväg – även om regleringen i slutändan aldrig genomförs.

👉 Läs rapporten "Miljözoners effekter på näringslivet: Stockholmsfallet som aldrig blev av" via länken i kommentarsfältet.

🤖 Algoritmprissättning breder ut sig – men främst bland stora aktörerHur vanligt är det egentligen att företag låter alg...
03/09/2026

🤖 Algoritmprissättning breder ut sig – men främst bland stora aktörer

Hur vanligt är det egentligen att företag låter algoritmer sätta priser? I en nypublicerad vetenskaplig artikel undersöker Charlie Lindgren, Ross May, Niklas Rudholm och Kenneth Carling användningen av algoritmprissättning inom e-handeln.

Studien bygger på prisdata från Prisjakt för över 10 000 kombinationer av återförsäljare och produktkategorier i sju länder och 16 produktkategorier under perioden juli 2021–december 2022. I hela urvalet klassificeras omkring 4,5 procent som sannolika användare av algoritmprissättning. Bland större och mer etablerade återförsäljare är användningen däremot betydligt vanligare. Algoritmprissättningen är särskilt utbredd inom konsumentelektronik.

Forskarna presenterar en ny metod för att identifiera sannolik algoritmprissättning utifrån dagliga prisdata. Metoden kan bland annat vara användbar för konkurrensmyndigheter som vill identifiera marknader och företag där automatiserad prissättning är särskilt utbredd.

👉 Artikeln "A heuristic for identifying algorithmic pricing in low-resolution price data" är publicerad med öppen tillgång i International Journal of Engineering Business Management. Läs den via länken i kommentarsfältet.

🏫 Varför uteblir innovationerna i välfärden? Niklas Elert och Magnus Henrekson (IFN) har publicerat den nya vetenskaplig...
31/08/2026

🏫 Varför uteblir innovationerna i välfärden?

Niklas Elert och Magnus Henrekson (IFN) har publicerat den nya vetenskapliga artikeln "Incentivizing innovative entrepreneurship in quasi-markets: theory and evidence from Sweden’s schools and nursing homes" i den internationella tidskriften Small Business Economics. I artikeln undersöker forskarna varför marknadsliknande system i välfärden inte alltid har skapat den innovationskraft som reformerna syftade till.

Med skolan och äldreomsorgen som exempel visar författarna att konkurrens och möjligheten att gå med vinst är viktiga drivkrafter för entreprenörskap och innovation – men att de inte räcker. För att konkurrensen ska leda till bättre och mer innovativa tjänster krävs också att brukare kan jämföra kvalitet och göra välinformerade val, samtidigt som utförare får tydliga signaler om vilka lösningar som fungerar och uppskattas.

Forskarna pekar därför på behovet av bättre och mer jämförbara kvalitetsmått, stärkt valfrihet och system som gör det möjligt för framgångsrika utförare att växa och sprida sina arbetssätt. Samtidigt måste svaga aktörer kunna lämna marknaden under ordnade former utan att elever och omsorgstagare drabbas.

👉 Artikeln är publicerad med öppen tillgång och kan läsas kostnadsfritt via länken i kommentarsfältet.

🏙️ Frivillig platssamverkan ökar tryggheten – men minskar inte brottslighetenI det nya WP:t “How do voluntary Business I...
28/08/2026

🏙️ Frivillig platssamverkan ökar tryggheten – men minskar inte brottsligheten

I det nya WP:t “How do voluntary Business Improvement Districts change crime and perceived safety in vulnerable areas? Evidence from Sweden” undersöker Anders Bornhäll, Niklas Elert, Oana Mihaescu och Rebecka Thunman effekterna av frivilliga Business Improvement Districts (BIDs) i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige. Studien undersöker 15 frivilliga BID-program och kombinerar detaljerad brottsstatistik med en enkät bland drygt 300 företagare, chefer och anställda i områden med och utan platssamverkan.

Resultaten från den empiriska analysen av brottsligheten visar inga statistiskt säkerställda effekter – varken totalt eller för de enskilda brottskategorier som studeras. Samtidigt tyder robusthetstester på att effekterna kan variera mellan olika platser och typer av brott.

När det gäller den upplevda tryggheten är bilden däremot mer positiv. Enkätanalysen visar att företag i BID-områden uppger i högre grad att området har blivit en bättre plats att bedriva verksamhet på och att tryggheten har förbättrats. Resultaten visar därmed att platssamverkan kan bidra till en mer positiv upplevelse av den lokala miljön, även utan mätbara minskningar av den registrerade brottsligheten.

Projektet är finansierat av Hakon Swenson Stiftelsen.

👉 Läs mer via länkarna i kommentarsfältet.

🤝 Kan platssamverkan minska brottslighet och stärka lokala ekonomisk utveckling? Platssamverkan mellan privata och offen...
19/08/2026

🤝 Kan platssamverkan minska brottslighet och stärka lokala ekonomisk utveckling?

Platssamverkan mellan privata och offentliga aktörer används i många städer för att skapa tryggare och mer attraktiva områden. I det nya working paperet "Place-based Collaboration: A Review" sammanfattar Anders Bornhäll, Niklas Elert och Oana Mihaescu den internationella forskningen om olika former av platssamverkan och presenterar ett nytt institutionellt ramverk för att förstå hur samverkansmodellernas utformning påverkar resultaten.

Studien visar bland annat att mer formaliserade samverkansformer, särskilt integrerade modeller som Business Improvement Districts (BIDs) och poliscentrerade insatser, oftare ger positiva effekter på brottsligheten. Samtidigt kan mindre formaliserade initiativ vara svårare att utvärdera, vilket innebär att en brist på evidens inte nödvändigtvis innebär en brist på effekt.

Författarna pekar också ut flera områden där mer kunskap behövs – inte minst om hur platssamverkan påverkar företagande, sysselsättning, investeringar och platsers attraktivitet.

Projektet är finansierat av Hakon Swenson Stiftelsen.

👉 Läs mer via länken i kommentarsfältet

🌱 11,8 miljarder i ökad omsättning efter Northvolts etableringNyligen presenterade Albert Carling nya forskningsresultat...
18/08/2026

🌱 11,8 miljarder i ökad omsättning efter Northvolts etablering

Nyligen presenterade Albert Carling nya forskningsresultat om den gröna omställningens regionalekonomiska effekter vid den internationella RARCS-konferensen (Recent Advances in Retailing and Consumer Science) i Berlin. Studien undersöker hur etableringen av Northvolt Ett har påverkat befintliga företag och sysselsättning i Skellefteå.

Resultaten visar positiva men varierande effekter. Nettoomsättningen ökade med totalt 11,8 miljarder kronor under den studerade perioden (2010-2024, första behandlingsår är 2018) och etableringen beräknas ha bidragit till 237 nya arbetstillfällen hos de befintliga företagen i Skellefteå kommun. Under konferensen väckte även studiens maskininlärningsmetod stort intresse och ledde till diskussioner om nya sätt att mäta effekterna av stora industrietableringar.

Nästa steg i forskningen blir att undersöka konsekvenserna av Northvolts konkurs och se vilka lärdomar som kan dras för framtida gröna industrisatsningar.

👉 Läs mer via länken i kommentarsfältet.

11/08/2026

DUBBELSIDIGA SAMBAND

Sambandet mellan brottslighet och affärsverksamhet är dubbelsidigt, konstaterar HFI-forskaren Niklas Elert som på Trendspaningen i Malmö kommer att ge en översikt över aktuell forskning i ämnet.

Att ett område med livlig handel i form av många fysiska butiker bidrar till ökad sysselsättning och ökade inkomster, både för företag och för anställda, känns självklart. Att en stadsdel med många besökare, dessutom kan upplevas som tryggare är också lätt att föreställa sig, allt enligt devisen ”eyes on the street”.

– Men det man kanske inte tänker på att sambandet kan också gå åt motsatt håll. Ett område med livlig fysisk handel och många butiker, kan också locka till sig brottslighet av olika slag. Vilken effekt som väger över är en öppen fråga.

Niklas Elert är en flera medverkande på Handelsrådets trendspaning den 24 augusti i Malmö. Läs mer om det kostnadsfria halvdagsevenemanget och anmäl dig här:
https://handelsradet.se/aktiviteter/trendspaning-malmo/

☀️ En sommarhälsning från Oana MihaescuNu är det redan sommar, och tiden verkar ha försvunnit. Det sägs att tiden går fo...
23/06/2026

☀️ En sommarhälsning från Oana Mihaescu

Nu är det redan sommar, och tiden verkar ha försvunnit. Det sägs att tiden går fort när man har roligt, och kanske ännu fortare när arbetet känns meningsfullt. Så har det varit här på HFI.

Våren har präglats av arbete med några av samhällets mest angelägna utmaningar. Vi har undersökt brottslighetens konsekvenser för handel och näringsliv, men också hur ekonomiska möjligheter kan påverka brott. Vi har studerat vilka former av platssamverkan som fungerar, och vilka som inte gör det, särskilt i Sveriges mest utsatta områden. Vi har analyserat vilka effekter gröna etableringar får för lokalsamhällen, vilka företag som gynnas och vilka utmaningar som följer i deras spår. Dessutom har vi granskat vilka regelverk som främjar tillväxt (såsom sänkta arbetsgivaravgifter) och vilka som riskerar att få motsatt effekt om de införs utan tillräcklig eftertanke (exempelvis strängare miljözoner).

Under årets första s*x månader har vi forskat, rest, samtalat och mött fantastiska människor runt om i landet. Och det är viktigt. Forskning handlar inte bara om data, modeller och rapporter. Det handlar om att förstå verkligheten och bidra med kunskap som hjälper människor, företag och beslutsfattare att fatta bättre beslut.

Ibland hör man att forskning spelar en mindre roll i en tid präglad av stora och akuta problem. Jag skulle säga tvärtom. Det är just när utmaningarna är som störst som behovet av kunskap växer. Forskningen hjälper oss att förstå vad som fungerar, vad som inte gör det och vilka vägar framåt som är värda att pröva.

Det arbetet kommer vi att fortsätta med efter sommaren, in i en valperiod där behovet av fakta, analys och välgrundade beslut kommer att vara större än någonsin.

Men först hoppas jag att ni, precis som vi, får tid för vila, återhämtning och umgänge med nära och kära. Ladda batterierna ordentligt, hösten kommer med nya frågor att utforska, nya perspektiv att utveckla och nya samhällsutmaningar att förstå.

Vi önskar er en riktigt fin sommar!

Oana Mihaescu,
Forskningschef

🏪 52% lägre risk för nedläggning – driftstödet stärker glesbygdens dagligvarubutikerDen 4 juni deltog Oana Mihaescu och ...
18/06/2026

🏪 52% lägre risk för nedläggning – driftstödet stärker glesbygdens dagligvarubutiker

Den 4 juni deltog Oana Mihaescu och Anders Bornhäll i Centralt Samordningsforum för service i landsbygder (CSF) i Stockholm, där myndigheter, beslutsfattare och intresseorganisationer samlas för att diskutera framtidens service på landsbygden.

Under dagen presenterade de sin studie om det statliga driftstödet till dagligvarubutiker i glesbygd. Resultaten visar att stödet har haft en tydlig positiv effekt på butikernas överlevnad – stödmottagande butiker löper i genomsnitt 52 procent lägre risk att lämna marknaden än jämförbara butiker utan stöd.

Studien visar också att stödet bidrar till ökad lönsamhet och ökade löneutbetalningar, samtidigt som effekterna på omsättning och produktivitet är begränsade. Forskningen ger därmed viktig kunskap om hur offentliga stöd kan bidra till att säkra kommersiell service och stärka förutsättningarna för levande landsbygder.

👉 Läs mer via länken i kommentarsfältet.

🏫 Därför räcker inte konkurrens för att skapa innovation i välfärdenMånga länder har infört marknadsliknande system inom...
16/06/2026

🏫 Därför räcker inte konkurrens för att skapa innovation i välfärden

Många länder har infört marknadsliknande system inom skola, vård och omsorg för att stimulera entreprenörskap, innovation och högre kvalitet. Men resultaten har ofta varit mer begränsade än väntat.

I en ny artikel publicerad i Public Finance Review analyserar Niklas Elert och Magnus Henrekson (IFN) varför välfärdsmarknader ofta inte lever upp till förväntningarna. Deras slutsats är att konkurrens och vinstdrivande aktörer visserligen är viktiga förutsättningar, men att de inte räcker för att skapa innovation och kvalitetsutveckling.

Med utgångspunkt i klassiska entreprenörskapsteorier visar författarna hur fasta ersättningsnivåer, detaljerade regelverk och bristfälliga kvalitetsmått kan begränsa entreprenörers möjligheter att utveckla nya och bättre lösningar. För att välfärdsmarknader ska fungera bättre krävs institutioner som stärker kunskapsskapande och kunskapsspridning, förbättrar kvalitetsinformationen och ger brukare bättre förutsättningar att fatta välgrundade val.

👉 Läs mer via länken i kommentarsfältet.

Adress

Regeringsgatan 60
Stockholm

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Handelns Forskningsinstitut postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Genvägar

Dela

Typ