Linköpings universitet

Ett mobilt nödboende, spillmaterial som blir nya produkter, framtidens matservering, och en robot som hjälper räddningstjänsten att fatta snabba beslut. 💡
Det är några av projekten som studenter på civilingenjörsprogrammet i design och produktutveckling presenterade som lösningar på verkliga utmaningar på programmets årliga vernissage.

👉 Se fler av projekten: https://liu.se/organisation/liu/iei/prod/studentprojekt-i-design-och-produktutveckling

– En guldålder, säger professor emerita Viveka Adelswärd om sin tid som doktorand vid LiU. Med donationen till Vivekas kunskapsinternat vill hon ge dagens doktorander liknande möjligheter som hon själv fick.

På 80-talet präglades arbetet på LiU:s nya och inte så stora temainstitution av gränsöverskridande och pionjäranda. Nu när universitetet vuxit sig mycket större ska de årliga kunskapsinternaten bidra till samma upplevelse. Där får doktorander fördjupa sig och reflektera, bortom den akademiska vardagen. Lära känna människor utanför sitt eget ämnesområde och träna på att nå ut med sin forskning till en bredare publik.

Viveka hade först tänkt testamentera till universitetet. Men en av sönerna tyckte att det var mycket bättre att donera medan hon levde, så att hon kunde följa hur gåvan kommer till användning.

👉 Läs mer om Viveka Adelswärd och kunskapsinternatet: https://liu.se/samverkan/stod-liu/mot-viveka-adelsward

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett slags “guldbläck”: en vätska med extremt tunna trådar av guld som kan tryckas till genomskinlig och flexibel elektronik.
Tekniken kan i framtiden användas till allt från böjbara skärmar och smarta solceller till sensorer och bärbar elektronik – och den kan dessutom bli både mer hållbar och lättare att producera i stor skala.
Det gör att projektet nu räknas som ett av Sveriges mest lovande forskningsgenombrott av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

👉 Läs mer: https://liu.se/nyhet/elektroniskt-guldblack-ett-av-sveriges-mest-lovande-forskningsprojekt

Skaderisken är hög under fotbolls-VM, med tätt spelschema, hög intensitet och mycket som står på spel. Och när det gäller forskning om fotbollsskador visar en ny studie att Linköpings universitet rankas högst i världen med flest vetenskapliga arbeten och mest citerad forskning.

Martin Hägglund, som forskar om fotbollsskador listar de tre största riskerna under fotbolls-VM👉 https://liu.se/nyhet/liu-i-varldstoppen-inom-forskning-om-fotbollsskador

Linköpings universitet fortsätter att klättra i rankningar. 🥳 I den senaste upplagan av QS World University Rankings hittar vi LiU på plats 308.
Den här gången är det bara tre svenska universitet som går framåt – Lund, Uppsala och LiU.

I flera år har vi placerat oss bland de främsta två procenten i världen i de tre viktigaste internationella universitetsrankningarna. Det är vi förstås glada och stolta över, i synnerhet när den internationella konkurrensen hela tiden ökar.

👉 Mer om LiU i rankningar: https://liu.se/artikel/liu-bland-de-framsta-tva-procenten-i-varlden

📊 Hela QS-rankningen: https://www.topuniversities.com/qs-world-university-rankings

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men forskning vid Linköpings universitet visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

− Till skillnad från fossil koldioxid har denna ett biologiskt ursprung. Den bör därför inte enbart ses som ett utsläpp, utan som en möjlig resurs i omställningen till en cirkulär ekonomi. Koldioxid används redan i dag, till exempel inom livsmedelsindustrin och som köldmedium, säger Stephanie Cordova, doktor i industriell miljöteknik.

👉 Läs mer: https://liu.se/nyhet/biogen-koldioxid-kan-bli-en-nyckelresurs-nar-biogasen-okar

Vad händer i hjärnan när vi känner oss sjuka?

David Engblom, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, och Center for Social and Affective Neuroscience - CSAN har utsetts till 2026 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han har ägnat sin forskarkarriär åt att ta reda på hur inflammation i kroppen påverkar hjärnans funktion och hur vi beter oss.

– Det här är väldigt lätt att koppla till människors lidande, som man skulle vilja ta bort. Forskningen kan bidra till kunskaper som behövs för behandling och vård, säger David Engblom.

👉Läs mer här: https://liu.se/nyhet/david-engblom-prisas-for-forskning-om-hur-hjarnan-far-oss-att-kanna-oss-sjuka

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas?
Norbert Götz, professor i modern historia vid LiU, har forskat om den humanitära hjälpens villkor från 1800-talet till i dag, resultaten visar att vägen från vilja till nytta inte alltid är självklar.

– Historiska erfarenheter från humanitär hjälpverksamhet kan visa att moral och ekonomi ofta interagerar med varandra, de är inte två åtskilda planeter som vår tid gärna vill tro, säger han.

👉 Läs mer: https://liu.se/nyhet/med-moralekonomiska-glasogon-genom-historien

I ett gemensamt initiativ går nu s*x svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi. Initiativet ska stärka svensk konkurrenskraft på området och vara en motor för teknologins utveckling och tillämpning.

– Ska man vara med är det nu det händer. Akademi och industri tar stora steg framåt inom kvantteknologi, inom både kvantsensorer, kvantkommunikation och kvantdatorer. Svenska forskningsmiljöer ligger i framkant, och behöver goda förutsättningar för att utvecklas vidare, säger Jan-Åke Larsson, professor i kvantteknologi vid Linköpings universitet.

👉 Läs mer: https://liu.se/nyhet/nytt-centrum-ska-starka-sverige-i-kvantkapplopningen-