Svalna

Det här med mål för konsumtionsbaserade utsläpp - vad innebär det?
------

En genomsnittlig svensk ger upphov till 4 ton koldioxidutsläpp per år beräknat på territoriella utsläpp. Men görs beräkningen däremot baserat på konsumtionsbaserade utsläpp, är siffran istället 9 ton koldioxidutsläpp per år.

De territoriella utsläppen är de som Sverige åtagit sig att minska enligt Parisavtalet, men för de konsumtionsbaserade utsläppen har det inte funnits någon målsättning. Sverige är nu första land att ta fram ett förslag för denna typ av mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, men vad innebär det egentligen?

Miljömålsberedningen, där alla riksdagspartier är representerade, har tagit fram ett gemensamt förslag för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Genom att sätta upp mål baserat på konsumtionsbaserade utsläpp, kommer förhoppningsvis arbetet och möjligheten att nå ett netto noll utsläpp till 2045 förbättras markant.

Men vad tillför konsumtionsmålet egentligen?
Som ett tillägg till förslaget finns “vid behov ska justeringar göras utifrån omvärldens faktiska omställning”. Rent krasst innebär detta att ifall övriga världen håller vad de lovat och sänker sina motsvarande territoriella utsläpp, kommer det konsumtionsbaserade utsläppsmålet uppnås automatiskt, utan att någon ytterligare statlig styrning krävs. Men samtidigt innebär målet en möjlighet att motivera politik och styrmedel riktade mot konsumenterna där teknik-vinster ser ut att vara avlägsna, inom exempelvis flyg- eller matområdet.

Vill du veta mer om Sveriges nya klimatmål och hur de kommer påverka oss vill vi tipsa om MISTRA Sustainable Consumption och deras Webinar. Glöm inte anmäla dig innan 13 maj!!
https://sv-se.invajo.com/event/mistrasustainableconsumption/aradicallynewconsumption%E2%80%93whatcouldclimatecommitmentsimply

Hallå! Är du vår nya utevcklare?

Vi på Svalna söker en erfaren utvecklare som vill vara med och ta fram digitala tjänster som ger människor och organisationer kunskap och verktyg att själva aktivt bidra till klimatomställningen.

(Vår kontor ligger centralt i Göteborg 💯👏)

Klicka in på länken och läs hela platsannonsen.
https://www.svalna.se/web/sv/annons-utvecklare

Vi ser fram emot att höra från dig!

Allt gott,
Svalna-teamet 💚

Vi söker utvecklare Vi på Svalna söker en erfaren utvecklare som vill jobba för att förändra världen!

Hallå där!
Vi på Svalna är väldigt glada att vi med stöd från Viable Cities och tillsammans med Gävle kommun kan börja planeringen av ett riktigt dunderprojekt där alla delar av de lösningar vi arbetar med kommer att samverka i en trestegsraket:

🚀 Med början nu i höst kommer vi att mäta kommunens utsläpp från hela verksamheten och hjälpa kommunen att se och minska sina utsläpp.

🚀 Under 2022, gemensamt genomföra en kampanj för att engagera kommuninvånarna att minska sina egna utsläpp.

🚀 Minst 10 arbetsplatser i kommunen kommer att genomföra Klimatstegstävlingar där de anställda kan tävla eller samarbeta kring att minska sina utsläpp.

Spännande visst? 👏👏

Hej!
Många har hört av sig och påpekat att bankuppkopplingen i appen inte fungerar. Det stämmer tyvärr. Men!.. 


En uppdatering av appen är på väg och förväntas vara klar inom de närmsta veckorna. Då ska problemet med bankuppkopplingen vara löst. Och ett gäng andra smidiga förbättringar tillkommer.

Håll ut och stay tuned!

Allt gott,
Svalna-teamet

Visst kan det vara kul att testa på en ny aktivitet på semestern eller sommarlovet? 🛶🥽🛼 Men hur gör vi det på ett smart sätt, utan att köpa på oss massa prylar som sedan bara ligger och samlar damm? 😬 Svaret är att låna eller hyra grejer av varandra!

Det går såklart bra att fråga runt bland vänner, grannar, familj eller i en lokal grupp på sociala medier om saker en vill låna, men visste ni att det även finns andra alternativ? 🤩

Nedan har ni 3 tips på hur det går att låna eller hyra saker enkelt i sommar:

1️⃣ Fritidsbanken är som ett sorts bibliotek, fast med sport- och fritidsprylar. Här kan man låna utrustning för en aktiv fritid, som t.ex. skidor, inlines, flytvästar, tält, bollspel och mycket mer. Utlåningstiden är 14 dagar. Alla kan låna och allt är gratis!

2️⃣ Hygglo
På Hygglo.se kan du både hyra ut dina egna prylar och hyra grejer av andra. Där finns allt från cyklar, partytält, borrmaskiner, tält, stormkök, kajaker, båtar, klätterutrustning, spel och lådcyklar.

3️⃣ Piffl, en nystartad app som uppmuntrat till spontana aktiviteter i offentliga miljöer genom en hyr- och delningstjänst. Kubb, fotboll, brännboll, boule och paddel är bland de tiotals olika aktiviteter som kommer finnas tillgängliga i bland annat Slottsskogen i Göteborg och i Partille.

Har du något annat tips på hur en enkelt kan dela eller låna grejer? Tipsa gärna vidare i kommentarsfältet 🥳

Sommaren närmar sig med stormsteg och vi tänkte passa på att tipsa om några olika, kolsnåla sommarnöjen och aktiviteter. Först ut är att... bada! ☀️💦

Sverige har omkring 4800 mil kust och nästan 100 000 sjöar. Vi har dessutom allemansrätt, vilket gör att det är tillåtet att bada nästan överallt. Vi bor helt enkelt i ett paradis för badtokar! 🤩

På flera platser finns också snorkelleder anlagda. Perfekt om du vill upptäcka och lära dig mer om vad som gömmer sig under ytan, helt gratis!🤿

Vill du hitta en ny badplats så rekommenderar vi Havs- och vattenmyndighetens tjänst “Badplatser och badvatten (https://www.havochvatten.se/badplatser-och-badvatten.html). Där finns badplatser över hela landet listade, med vattenkvalité, badtemperatur och vägbeskrivning. Smart va? 👙🌊

PS. Välja ett kolsnålt transportsätt till badet, som cykel eller gång, för att hålla utsläppen nere även från transporterna 🚴‍♀️✌

Skillnad på mål och mål? 🥅🤔

Just nu pratas det mycket om olika länders klimatmål. Bland annat USA har nyligen antagit ett nytt klimatmål. Men hur skiljer sig olika klimatmål från varandra?

I räkneexemplet i bilderna ser ni en verksamhet som år 2020 har utsläpp på 100k ton. Hur mycket skulle de framtida utsläppen skilja sig för den verksamheten, beroende på vilket klimatmål verksamheten antog?

Svaret är rätt mycket! Vi har undersökt hur tre olika utsläppsmål som ofta nämns i debatten skiljer sig från varandra. I exemplet ovan ser ni:

1. En jämförelse mellan de olika målen.
2. Carbon Law som räknar med en halvering av utsläppen varje decennium.
3. Sveriges klimatmål med mål om utsläppsminskningar på 63% till 2030 och nollutsläpp till år 2045.
4. Kevin Andersons utsläppsmål med en minskning på 12-15% per år.

Beroende på takten på utsläppsminskningen skiljer sig det totala klimatavtrycket från 725 till 1 336 tusen ton mellan perioden år 2020-2045 (för en verksamhet med 100k ton CO2e utsläpp år 2020). Allt beroende på vilken minskningstakt som krävs för att nå de olika målen 📉

Dessutom inkluderar olika målsättningar olika typer av utsläpp (konsumtionsutsläpp eller territoriella), och ser olika på klimatkompensation. I Sveriges klimatmål till 2045 får exempelvis 15 % av utsläppen räknas bort genom klimatkompensation, medan klimatforskaren Kevin Andersson ej räknar med det.

Det är _de totala utsläppen_ av växthusgaser som släpps ut i atmosfären som spelar roll för temperaturökningen. De utsläpp vi orsakar idag stannar kvar i atmosfären under väldigt lång tid. Delar av den koldioxid vi släpper ut idag kan exempelvis stanna i atmosfären i tusen år (!) och påverkar därmed förutsättningarna på planten för flera kommande generationer 👴‍👨🧑👦🧒👶

I graferna ser ni vilken stor skillnad det är mellan de olika utsläppsmålen. Något att ha med sig när ni hör olika målsättningar diskuteras! 🗣🧐

Vill du sätta upp ett eget mål för dina konsumtionsutsläpp? ➡️ Det kan du göra enkelt och gratis i Svalnas app.

Behöver din verksamhet hjälp med mätning av era utsläpp och att sätta ett klimatmål? ➡️ Kontakta oss så kan vi hjälpa er.

Just nu pågår Robinson 2021 på TV4 i Sverige, vilket vi följer med spänning! 🏝👀

I år spelades Robinson, på grund av corona, för första gången in i den svenska vildmarken istället för på en tropisk paradisö. Vi tycker det är lika intressant att följa programmet i Sverige som utomlands, men vilken påverkan hade bytet av inspelningsställe på utsläppen? Vi har räknat lite på det.

Utsläppen från Robinson 2020 var mer än 20 gånger större jämfört med i år! Eller 95 procent lägre, 2020 jämfört med 2021, beroende på hur en ser på det 🔍📉

På bilden motsvarar varje flygplan 1 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Enligt Naturvårdsverket behöver vi komma ner till totalt 1 ton per person för att nå 1,5-gradersmålet, och det inkluderar alla utsläpp (boende, mat, transport, konsumtion och offentlig konsumtion).

Hur har vi räknat?

🛩 2020 Stockholm-Fiji ToR = 5126 kg per deltagare / flygresa
🛩 2021 Stockholm-Haparanda ToR = 253 kg per deltagare / flygresa

Därtill tillkommer utsläpp från produktionsteamet och utsläpp från andra aktiviteter, som ej finns tillgängliga. Utsläppen från andra delar av produktionen är dock med största sannolikhet försumbara i jämförelse med utsläppen från flyget. Tv-produktioner har idag ingen skyldighet att redovisa utsläppen från sina inspelningar.

Vilka program hade du velat se spelas in i Sverige även efter corona? 📺

Vi försöker att leva som vi lär. När Svalnas team utökades efter nyår och vi behövde köpa in datorer och en mobiltelefon valde vi att handla begagnat. 📱💻♻️

Det ska erkännas att det var lite strul i början, men nu har vi fina enheter som funkar prima! 💫

Att handla begagnat är ett bra sätt att förlänga livslängden på det som används och att få ner utsläppen, jämfört med att välja nyproduktion.

Idag finns det flera företag som har specialiserat sig på att handla upp begagnad elektronik, reparera och sälja vidare. Smart va! Har ni också testat att handla begagnad elektronik? Fungerade det bra för er? ☺️

BREAKING NEWS 📰💥

Nu kan vi äntligen berätta om vad det är vi arbetat med under hösten!

Vi har beräknat heltäckande klimatavtryck för Stockholms och Göteborgs universitet genom en ny metod. Genom att analysera över en halv miljon fakturor i kombination med fysisk data har vi beräknat klimatavtrycket för SU för åren 2016-2020 och för GU för åren 2019-2020.

“Stockholms universitetet har ett åtagande om att vara koldioxidneutralt redan 2040. För att nå detta tuffa mål är det centralt att ha kunskap om utsläpp av växthusgaser från alla delar av verksamheten, inte minst föra att kunna prioritera var vi ska sätta in nödvändiga insatser. Svalna presenterade en resurseffektiv lösning som uppfyller detta krav och som också passar universitetets arbetssätt och organisationsstruktur”, säger Magnus Breitholtz, professor och ordförande vid Stockholms universitetets miljöråd.

I arbetet ingår även Svalnas Carbon Intelligence System som möjliggör visualisering och åtgärdsförslag anpassade till olika verksamheters klimatmål, genom ett grafisk, web-baserat verktyg. Metoden har utvecklas med stöd av Vinnova och Energimyndigheten.

Vi är så stolta över att Sveriges två största universitet väljer att använda sig av Svalna!