Psykologiska institutionen

Vilken roll har klimatfrågan inför det kommande valet och på vilket sätt kommunicerar företrädare för de olika partierna? Hur ser kunskap och attityder ut hos allmänheten och vilka faktorer påverkar människors beteende och ställningstaganden?

Magnus Bergquist, universitetslektor och forskare i psykologi, och Mats Ekström, professor i journalistik och politisk kommunikation, deltog i ett samtal i Sveriges radio och förklarade vad de senaste årens forskning visar.

Länk till programmet i Sveriges radio: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/politiskt-spinn-och-driv-nar-klimatet-gors-till-valfraga

Politiskt spinn och driv när klimatet görs till valfråga | Klotet | Sveriges Radio Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva.

Varmt välkomna till ett kostnadsfritt lunchseminarium om alkoholförebyggande insatser i arbetslivet. Under seminariet presenteras resultat från forskningsprojektet CHIFA samt insikter från den nya boken "Alkohol på jobbet" av Anna Sjöström. Utöver Anna så medverkar tre forskare från Göteborgs universitet: Kristina Berglund, Gunnel Hensing och Morten Sager.

Seminariet vänder sig till chefer och HR, men alla intresserade är självklart välkomna. Observera att evenemanget är den 28 maj och sista anmälningsdag är imorgon den 21 maj.
Läs mer om evenemanget och anmäl dig: https://www.gu.se/evenemang/alkoholforebyggande-insatser-i-arbetslivet
Foto: Adobe Stock

🎓 Grundkurs i beroendepsykologi 30 hp
📍 Göteborgs universitet
📅 Våren 2027
🕒 Dagtid

Vill du förstå varför människor utvecklar beroenden och hur vi kan förebygga och behandla dem? Den här kursen ger dig en bred och vetenskapligt grundad introduktion till beroendepsykologi, med fokus på både individ och samhälle.

Under kursen får du kunskap om hur alkohol, droger och överdrivet spelande påverkar hjärnan, känslor och beteenden. Du får också ta del av psykologiska och biologiska teorier som förklarar hur beroenden uppstår och vidmakthålls samt hur dessa kunskaper används för att förebygga och behandla.

Kursen ges av Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och riktar sig till alla med grundläggande behörighet oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av psykologi.

👉 Sök kursen på www.antagning.se 15 september-15 oktober.
Foto: Adobe Stock

Världen går sönder på en millisekund – i slow motion - Syre Vi värmer upp planeten i en aldrig skådad hastighet och förlorar arter och livsmiljöer som tagit evolutionen miljoner år att vaska fram. Ändå kan förändringarna upplevas som så långsamma att kriskänslan uteblir. Har vi fastnat i en tidsparadox?

En kväll i Litteraturstadens tecken, med författarläsningar, musik och fest
När: Den 16 mars 2026 klockan 18–21.
Var: Konsertsalen, Musikens hus

Medverkande:
Deltar gör bland andra Lydia Sandgren (årets Göteborgare), Eija Hetekivi (Årets Göteborg läser), Éric Chacour och Johan Hilton.
Isak Holmgren, student på psykologprogrammet, som har skrivit boken Oskar Hemlings usla nöjen, framträder under kvällen som debutanternas röst.

Pris och anmälan: Fritt inträde, föranmälan.
Anmälningslänk och mer information finns på denna sida:
https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/litteraturstaden-goteborg/aktuelltarkiv/aktuelltsida/4d4f1871-5ea3-4d83-a462-fcd6636386ce

Litteraturstaden Göteborg är en Unesco-utnämning till litteraturstad som drivs i samverkan med: Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Bokmässan i Göteborg, Göteborgs Litteraturhus och Författarcentrum Väst.
Foto: Lo Birgersson

Psykolog Per Martinsson har i sin avhandling tagit reda på vad som händer om mobilerna tränger undan det sociala samspelet under raster på arbetsplatsen. Studierna utgick från begreppet phubbing, som kommer från engelskans phone-snubbing, vilket betyder att man prioriterar mobilen framför fysiskt närvarande personer.

Resultaten från 25 intervjuer med elektriker och personal inom hälso- och sjukvården visar att mobiler ofta upplevs som en social barriär som gör att människor umgås och pratar mindre med varandra under rasterna.

Resultaten från två enkätstudier med totalt cirka 1700 yrkesverksamma visar att de som upplever mer phubbing från sina arbetskamrater också upplever en sämre psykosocial arbetsmiljö i form av känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet och organisationen.

– Det är viktigt att inte dra slutsatsen att det behövs mer regler och att personalen måste lägga undan sina mobiler under rasterna. Jag hoppas snarare att mina resultat ska leda till reflektion och samtal kring den här frågan på arbetsplatsen. Man kan prata om hur vi vill ha det och hur vi kan skapa en bra arbetsmiljö tillsammans, säger Per Martinsson.

Läs hela pressmeddelandet på Göteborgs universitets hemsida: https://www.gu.se/nyheter/mycket-scrollande-paverkar-upplevelsen-av-arbetsmiljon

Foto: Adobe Stock

I september 2024 drog orkanen Helene in över sydöstra USA och drygt 250 personer miste livet. Händelsen inträffade bara fem veckor före det amerikanska presidentvalet, vilket hos forskare väckte frågan om denna typ av extremväder kan påverka allmänhetens syn på klimatförändringar och stöd för miljöpolitik. För att undersöka detta så följdes en tidigare studie upp med en ny mätning, direkt efter orkanen.

– Resultaten visar att orkanen inte ändrade folks uppfattning om klimatförändringar. Oron för extremväder påverkades inte heller, och det var inte fler som planerade att rösta på politiker som var för en skärpt klimatpolitik. Detta gällde både grupper som drabbades eller inte drabbades av orkanen, säger Magnus Bergquist, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet.

Forskarna analyserade även betydelsen av politisk tillhörighet. I linje med tidigare forskning visade sig politisk preferens vara en betydligt starkare förklaring för hur man tänkte rösta än att drabbas av en kraftig orkan. Demokrater visade ett större stöd för politiker som är för klimatpolitiska reformer än republikaner.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet: https://www.gu.se/nyheter/oforandrade-attityder-till-klimatfragor-fore-och-efter-orkanen-helene
Foto: Shutterstock

📣 En sammanställning gjord av forskare från Göteborgs universitet visar att människor skattar sin egen risk att drabbas av klimatförändringar som lägre jämfört med andra. 65 procent av deltagarna bedömde sin egen risk att drabbas av klimatförändringar som lägre än andras. Forskarna såg effekten i Europa, USA och Asien men avvikelsen var störst bland européer. Detta kan negativt påverka viljan att agera och bromsa nödvändiga klimatåtgärder.

– Studierna som vi sammanställt mäter inte människors faktiska risk. Vi kan inte uttala oss om enskilda personers riskbedömningar är överoptimistiska men på gruppnivå ser vi att majoriteten bedömer sin egen risk som lägre än andras, säger Magnus Bergquist, universitetslektor i psykologi.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet:
https://www.gu.se/nyheter/de-flesta-tror-att-klimatforandringar-framfor-allt-drabbar-andra
Lyssna på Vetenskapsradions intervju med Magnus Bergquist:
https://www.sverigesradio.se/artikel/det-drabbar-inte-mig-effektenriskerar-sinka-klimatarbetet

Foto: Adobe Stock