25/04/2013
KASTRERING - DEN ULTIMATA LÖSNINGEN PÅ PROBLEMBETEENDEN HOS HANHUNDAR?
Frågan om kastrering som lösning på beteendeproblem hos hanhundar har debaterats och diskuterats länge och väl i olika hundsammanhang, men vad säger forskningen om detta? I denna artikel kommer jag endast gå igenom beteendemässiga fördelar och nackdelar, och utelämna moraliska och etiska aspekter samt de medicinska för- och nackdelarna.
HORMONER
För att förstå hundens beteende så är det bra att ha en grundläggande kunskap om hormoner och dess inverkan på beteenden.
Hormonerna är kroppens budbärare. De insöndras från flera körtlar i kroppen och kontrollerar nervsystemet om när och hur ett djur skall bete sig. Hormonerna har vanligtvis flera olika effekter samtidigt. De ingår som mycket viktiga delar till orsaker bakom många olika beteenden.
HORMONET TESTOSTERON HOS HANHUNDAR
En hanhunds beteende påverkas av testosteron på flera sätt bland annat:
KROPPEN
• Den anabola (kroppsbyggande) effekten. Hanen blir större och mer muskulös och får ett maskulint uttryck.
SEXUELLT KOPPLADE BETEENDEN
• Det sexuella intresset. Hanen nosar mycket på promenaderna efter andra hundars dofter, kissar mycket och gärna högt. Vissa hanhundar ”sprätter” med bakbenen.
• Tikarna blir ofta till sexobjekt istället för lekkamrater oavsett om de är i löp eller inte.
• Konkurrens om honor kan öka aggressiviteten mot andra hanar.
• Som ett stresshormon vid sexuell drift. Kan göra hanen mer aktiv, till och med överaktiv.
• Ökar modet hos hanhunden.
KASTRERING AV HANHUND
De vanligaste skälen till att hanhundar i Sverige kastreras är för att göra dem infertila, av medicinska skäl eller för att bli av med oönskade beteenden.
Kastrering genomförs antingen genom kirurgisk operation där testiklarna, där produktionen av testosteron sker, avlägsnas, eller på kemisk väg.
Kemisk kastration innebär att man tillför hunden ett hormonpreparat som hämmar frisättning av testosteron. Detta sker oftast med ett implantat som placeras under huden.
Om det är oönskade beteenden man försöker komma åt genom kastrering, så provas oftast en kemisk kastration före den kirurgiska, för att se om en förbättring kan uppnås genom kastrering.
BETEENDEMÄSSIGA FÖRDELAR MED BÅDE KEMISK OCH KIRURGISK KASTRERING
Kirurgisk kastrering förefaller ha något bättre resultat vad gäller beteendemässiga förändringar än vad kemisk kastrering har.
De beteenden hos hanhunden som kan påverkas genom kastration är de som är sexuellt kopplade. Det finns några få studier om hur effektiv kastrering är och här presenteras ett ungefärligt genomsnitt av dessa studiers resultat genom en procentsats.
1. Aggression mellan hanhundar (konkurrens om tikar) minskade hos ca 60% av hanarna.
2. Intensiv urinmarkering (inne och ute) minskade hos 50 - 60% av hanarna.
3. Roaming (ströva runt och lukta/söka efter tikar och konkurrerande hanar) minskade hos ca 65% av hanarna.
4. Rymma för att leta efter tikar minskade hos ca 65% av hanarna.
5. Sexuellt ridande minskade hos ca 65% av hanarna.
6. Stress på grund av sexuell drift minskar hos många kastrater.
7. Matvägran i samband med löptikar minskar hos många kastrater.
Ett bekymmer med kastration är att det skiljer sig mycket hur olika individer svarar på behandlingen och facit har man inte förrän kastrationen är gjord.
Det förefaller vara så att desto tidigare (mellan 6 månader och 2 år) man kastrerar hunden ju bättre effekt får man.
BETEENDEMÄSSIGA NACKDELAR MED BÅDE KEMISK OCH KIRURGISK KASTRERING
I två studier har man sett att ca 4% av de kastrerade hanarna ökade sin aggressionsbenägenhet.
En osäker och rädd hund kan bli än mer osäker och räddare efter en kastrering.
Detta innebär att hanhundar som är aggressiva på grund av att de är rädda riskerar att bli värre efter kastreringen. Även smärttröskeln förefaller kunna minska hos vissa hundar.
Det är inte ovanligt att den kastrerade hanen blir mobbad av andra hundar. Det förefaller som om de andra hundarna inte kan identifiera den kastrerade hundens kön vilket kan göra dem förvirrade. Vissa andra hundar kan bemöta dem med aggression, osäkerhet eller ridande.
ATT TÄNKA PÅ VID KASTRERING - SLUTSATS
Innan en kastration genomförs så bör en ordentlig utredning göras av någon med goda kunskaper i etologi och hundars beteenden. Detta för att avgöra om problembeteendena som hunden uppvisar bottnar i sexuellt kopplade beteenden och därmed kan påverkas genom kastration. Detta för att kastrering inte hjälper vid beteenden som inte är sexuellt kopplade så som stress (understimulering pga. ägarens brister) och rädsla.
/Markus Lindelä, hundpsykolog
KÄLLOR
Litteratur
Hallgren, A (2012) Rädda, arga och stressade hundar. MBF bokförlag. Kristianstad.
Bergvall m.fl. (2012) Stora boken om hundens hälsa. Semic. Slovenien.
Publica
Felt,. V (2012) Leder kastrering av hanhundar till bättre djurvälfärd?. SLU.
Lindholm. Å (2010) Kastration – universalmetod för hälsa och välbefinnande. Hundsportspecial nr 4. Stockholm.