Samla vänner åt Gud

13 Ett steg i tro

Dagens bibelstudium, dag 6 (fredag)

STUDIEHJÄLP

”De som har andlig överblick över församlingen bör planera för sätt och medel genom vilka ett tillfälle kan ges åt varje församlingsmedlem att göra sin del i Guds verk. Alltför ofta har man inte gjort detta i det förflutna. Klara planer har inte lagts eller inte genomförts på ett sådant sätt att allas förmågor har använts till aktiv tjänst. Det finns bara några få som inser hur mycket som har gått förlorat på grund av detta.
De som leder Guds sak ska, likt kloka generaler, lägga planer för att framsteg ska göras över hela linjen. I sin planering ska de särskilt studera det arbete som medlemmar kan göra för sina vänner och grannar. Guds verk kan aldrig slutföras i den här världen om inte män och kvinnor som utgör vårt medlemskap skyndar sig till arbetet och förenar sina krafter med pastorer och församlingsfunktionärer.
Syndarnas frälsning förutsätter ett ivrigt, personligt arbete. Vi ska bära livets ord till dem, inte vänta på att de ska komma till oss. Om jag ändå kunde tala ord till män och kvinnor som kunde få dem till ett ivrigt arbete! Tillfällena vi får nu är få. Vi står vid själva gränsen till den eviga världen. Vi har ingen tid att förlora. Varje stund är guld värd och alltför dyrbar för att bara ägnas åt att tjäna sig själv. Vem vill söka Gud uppriktigt och hämta styrka och nåd från honom till att vara hans trogna arbetare på missionsfältet?
I varje församling finns förmågor som i rätt sorts arbete kan utvecklas till att bli till stor hjälp i detta arbete. Det som behövs nu för att våra församlingar ska byggas upp är gott arbete av kloka arbetare för att urskilja och utveckla församlingens förmågor som kan utbildas till att användas av Mästaren” (Ellen White: Testimonies for the Church, vol. 9, s. 116, 117).

SAMTALSSTART

På vilket sätt har du upplevt att din relation med Gud har förändrat dig och ditt liv?

FÖRBÖN

Vänd er mot varandra två och två. Berätta kort vad som har berört dig mest i denna veckas studie och be sedan för varandra om Guds kärlek och förvandling.

SAMTALSFRÅGOR

1. Vad är huvudtanken i citatet från Ellen White ovan? Vad innebär det för hur din församling ser på utåtriktad verksamhet? Hur du själv upplever personligt vittnande?

2. Hur visar sig äkta kärlek? Vad är motsatsen?

3. Samtala i studiegruppen om uppoffringar som människor gjort för Herren, förlorat liv medräknat. Vad tänker du när du hör dessa berättelser?

4. Tänk på ditt svar på frågan i slutet av söndagens studium, om när du har upplevt att du har uppoffrat något för Kristus. Varför gjorde du det? Var det värt det? Hur kan du förklara för någon som inte är kristen vad du gjorde och varför du gjorde det?

13 Ett steg i tro

Dagens bibelstudium, dag 5 (torsdag)

KÄRLEKENS ÖVERLÅTELSE

I slutet av samtalet mellan Petrus och Jesus ser vi två män gå på stranden. När vågorna slår mot stranden berättar Jesus för Petrus vad lärjungaskap kostar. Han vill att Petrus ska veta vad han kommer att möta när han tar emot Jesus inbjudan: ”För mina lamm på bete.”

FRÅGA

Läs Joh. 21:18, 19.
Vad sade Jesus till Petrus om vad lärjungaskap kostade? Varför tror du att Jesus berättade det redan nu?
Med dessa ord förutsade Kristus Petrus kommande martyrskap. Hans händer skulle sträckas ut på ett kors. I denna uppenbarelse gav Kristus Petrus ett val. Han erbjöd honom livets största glädje: att få se människor vunna för Guds rike. På pingstdagen skulle han få se tusentals människor komma till Kristus. Han skulle utföra underverk i Jesus namn och förhärliga honom inför tusentals personer. Han skulle ha den eviga glädjen av gemenskap med Kristus i hans mis- sion.
Men det privilegiet hade sitt pris. Det skulle kräva en uppoffring, en yttersta uppoffring. Petrus ombads att överlåta sig med vidöppna ögon. För nu visste Petrus att ingen uppoffring var för stor för att få delta med Jesus i hans mission i världen.

FRÅGA

Läs 1 Joh. 3:16–18.
Hur beskriver Johannes kärleken?
I evigheten kommer ingenting vi någonsin gjort att kännas som en uppoffring. Tid och ansträngningar som vi har investerat i våra liv kommer att kännas rikligt belönade. Vilken glädje är det inte att låta kärleken bli till handlingar och avsikter till överlåtelse. Livets största glädje och bestående lycka kommer när vi fullföljer meningen med vår existens genom att förhärliga Gud genom vårt sätt att leva och dela med oss av hans kärlek och sanning till världen. Som Jesus så träffande sade: ”Vet ni detta är ni saliga om ni också handlar så” (Joh. 13:17).

FÖR EFTERTANKE

Det är svårt att förstå tanken på evigheten när allt vi känner till är en liten bit av tid. Men försök så gott du kan att föreställa dig evigt liv, ett evigt gott liv, bättre än någonting vi kan ha här. Med det per- spektivet blir det lättare att inse varför ingenting här, under denna korta sträcka av tid, kan vara värt förlusten av löftet om evigt liv som vi har i Jesus.

13 Ett steg i tro

Dagens bibelstudium, dag 4 (onsdag)

KÄRLEKENS KRAV

Kärleken till Kristus visar sig alltid i handlingar och får oss att göra något för den förlorade mänskligheten. Paulus uttryckte det klart: ”Kristi kärlek lämnar mig inget val” (2 Kor. 5:14). Kristen tro är inte primärt att lämna något ont för att bli frälst. Jesus ”lämnade” inte något ont i himlen för att kunna bli frälst. Han lämnade något gott för att andra skulle kunna bli frälsta. Han inbjuder oss inte bara till att ge vår tid, våra förmågor och skatter åt honom; han inbjuder oss att ge våra liv. I ett morgonmöte med lärjungarna vid Galileiska sjön gav Jesus en lysande beskrivning av den gudomliga kärleken.

FRÅGA

Läs Joh. 21:15–19.
Vilken fråga ställde Jesus till Petrus tre gånger, och vad var Petrus svar? Varför ställde Jesus frågan tre gånger?
Petrus förnekade sin Herre tre gånger, och Jesus fick en kärlekens respons från Petrus läppar tre gånger. I närvaro av lärjungarna återuppbyggde Jesus Petrus förtröstan på att han var förlåten av gudomlig kärlek och att Jesus fortfarande hade arbete som han ville att Petrus skulle uträtta för hans sak.

FRÅGA

Läs Jesus svar på Petrus bekräftelse av sin kärlek till honom i Joh. 21:15–19. Vad sade Jesus att Petrus skulle göra?
Gudomlig kärlek är aktiv, inte passiv. Genuin kärlek är mer än en varm känsla, mer än en trevlig tanke. Den omfattar överlåtelse. Kärleken får oss att handla. Den leder oss att nå ut till en förlorad värld, till Guds barn i desperat behov av hans kärlek. När Jesus sade till Petrus: ”För mina lamm på bete” var det både en befallning och en förtröstansfull återförsäkran. Mästaren manade till en kärlekens respons, och han uppmuntrade också Petrus. Han visade att han fortfarande hade arbete för Petrus att utföra, trots hans skamliga handling när Jesus tillfångatogs. Då hade Petrus inte bara förnekat att han kände honom utan han förnekade det även genom att svära, precis som Jesus sagt att han skulle komma att göra.
Vad är poängen? Du kan ha svikit din Herre på ett fruktansvärt sätt eller förnekat honom genom dina handlingar. De goda nyhe- terna är att nåden alltid är tillgänglig, och att Gud inte är färdig med dig än. Det finns alltid plats för dig i hans verk om du vill.

FÖR EFTERTANKE

Har du någonsin känt att du har ”förnekat” Herren? Vilken tröst kan i så fall den här berättelsen om Petrus ge dig?

13 Ett steg i tro

Dagens bibelstudium, dag 3 (tisdag)

PAULUS, GUDS UTVALDA REDSKAP

När Paulus tog emot Jesus förvandlades hela hans liv radikalt. Kristus gav honom en helt ny framtid. Han ledde honom ut ur hans bekvämlighet till erfarenheter som han knappast skulle ha kunnat föreställa sig. Genom den heliga Andens ledning förkunnade aposteln Paulus Guds Ord för tusentals människor i hela Medelhavsregionen. Hans vittnesbörd förändrade kristenhetens och världens historia.

FRÅGA

Läs Apg. 9:3–6, 10–20. Vad hade Jesus för syfte med Paulus liv?
Jesus väljer ofta de mest otänkbara kandidater till att vittna om hans namn. Tänk på de besatta, den samariska kvinnan, en prostituerad, en tullindrivare, galileiska fiskare, och nu en häftig förföljare av den kristna tron. Alla blev de förvandlade genom nåden och sedan utsända för att med glädje i sina hjärtan berätta om vad Kristus gjort i deras liv. Ingen tröttnade någonsin på att berätta det. Vad Kristus hade gjort för dem var så fantastiskt att de måste berätta om det. De kunde inte hålla tyst.

FRÅGA

Läs Apg. 28:28–31 och 2 Tim. 4:5–8. Vad var Paulus respons på Guds kallelse?
Mot slutet av sitt liv, i husarrest i Rom, bekräftade Paulus: ”det är till hedningarna som Gud nu har sänt frälsningen. De kommer att lyss- na” (Apg. 28:28). Det står att han tog emot alla som besökte honom och förkunnade Guds Ord för dem (Apg. 28:30, 31). Mot slutet av sitt liv manade han Timotheos att arbeta som evangelist, och Paulus kunde säga om sig själv: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron” (2 Tim. 4:7).
Även om vår kallelse kanske inte är lika dramatisk som Paulus kallar Gud var och en av oss till att delta i hans verk för att förändra världen. Det är uppenbart att trots alla prövningar som Paulus mötte under åren (se 2 Kor. 11:25–30) förblev han trogen till sin kallelse i Herren. Berättelsen om hur denne f.d. förföljare av Jesus efterföljare blev den mest inflytelserika och betydelsefulla försvararen av den kristna tron (med undantag av Jesus) förblir ett kraftfullt vittnesbörd om vad Herren kan göra genom den som helgar sitt liv för arbete åt Herren.

FÖR EFTERTANKE

Vad har Gud kallat dig till att göra? Vad är din upplevelse av att följa hans kallelse?

13 Ett steg i tro

Dagens bibelstudium, dag 2 (måndag)

ÖVERLÅTELSENS KALL

Föreställ er att ni är Petrus och Johannes. Det är en vacker galileisk morgon. Solen har just gått upp och föst bort den kyliga nattluften. Ni tänker bara på en sak: att fiska, att få mycket fisk. Fisket har gått bra på sistone, och ni ser fram emot ännu en bra fiskedag. I det tidiga morgonljuset ser ni honom närma sig, Jesus från Nasaret. Ni har ingen aning om att inom några minuter kommer era liv att vara helt förändrade. Ni kommer aldrig att vara desamma igen.

FRÅGA

Läs Matt. 4:18–20. Varför tror du att Petrus och Johannes var beredda att genast lämna allt och följa Kristus? Vad finns det i texten som antyder att Jesus kallade dem till ett högre syfte än fiske?
Troligen visste dessa män något om Jesus sedan en tid tillbaka, men de hade inte helt överlåtit sig åt honom. Kan det ha funnits någonting gudomligt hos Kristus, någonting i hans sätt att vara, ord och handlingar som antydde för dessa galileiska fiskare att han inbjöd dem till en gudomlig kallelse? Det är troligt att de lämnade sina båtar, sitt yrke och sin bekanta omgivning för att följa honom eftersom de insåg kallelsen till ett högre syfte, till ett extraordinärt syfte. Gud kanske inte kallar dig till att lämna ditt yrke idag, men han kallar dig till ett extraordinärt syfte: att dela hans kärlek och vittna om hans sanning för att förhärliga hans namn.

FRÅGA

Betrakta tullindrivaren Matteus kallelse i Matt. 9:9. Vad ser du som är ganska anmärkningsvärt där?
I den romerska världen var tullindrivarna ofta kriminella som missbrukade sin offentliga makt till att förtrycka vanligt folk. De var bland de mest hatade och föraktade i hela Israel. Kristus inbjudan ”Följ mig” pekar därför på att Matteus hade hört om Jesus och i sitt hjärta längtade efter att följa honom. När inbjudan kom var han redo. Det är troligt att han var häpen över att Kristus accepterade honom och inbjöd honom att bli en av hans lärjungar.
Djupt inne i allas våra hjärtan finns en längtan efter någonting mer i livet. Vi vill också leva för någonting som är värt att leva för, ett större, ädlare syfte. Därför kallar Kristus oss, liksom han kallade Matteus, att följa honom.

FÖR EFTERTANKE

Tänk på vad människor har lämnat för att följa Jesus. Vad har gjort att de tyckt att det varit värt det?

13 Ett steg i tro

Dagens bibelstudium, dag 1 (söndag)

JESUS SJÄLVUTGIVANDE KÄRLEK

Aposteln Paulus uppmuntrar oss att ”låta” eller ”tillåta” Kristus sinnelag att bo i oss. Detta leder oss till några fascinerande frågor. Hurdant var Kristus sinnelag? Vad styrde hans tankemönster? Vad var kärnan i hans tankar?

FRÅGA

Läs Fil. 2:5–11. Hur beskrivs Jesus här?
Från all evighet var Jesus lik Gud. Paulus uttrycker denna eviga sanning: ”Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlik- het med Gud” (Fil. 2:6). Ordet ”gestalt” kommer från grekiskans morfe. Det betyder själva kärnan i någonting. Det kopplar samman två likvärdiga ting. The SDA Bible Commentary beskriver det så här: ”Detta jämställer Kristus med Fadern och placerar honom långt över all annan makt. Paulus betonar detta för att bättre avbilda djupen av Kristus frivilliga förödmjukelse” (vol. 7, s. 154). Ellen White talar om Kristus eviga natur och tillägger: ”I Kristus finns livet, det ursprungliga livet som inte har lånats eller tilldelats” (Messias, s. 492).
Jesus som var lik Gud från all evighet ”avstod från allt” (Fil. 2:7). Detta är också ett fascinerande uttryck i grekiskan. Det betyder ordagrant ”uttömde sig” från sina privilegier och rättigheter som Guds like. Han gjorde det för att ta en människas gestalt och bli mänsklighetens ödmjuka tjänare. Som tjänare uppenbarade han himlens kärlekslag för hela universum och utförde till slt den yttersta kärlekshandlingen på korset. Han gav sitt liv för att rädda vårt, för evigt.
Det centrala i Jesus tänkande var självuppoffrande kärlek. Att följa Jesus innebär att vi älskar som han älskade, tjänar som han tjänade och arbetar som han gjorde. Att tillåta Jesus att genom sin heliga Ande uttömma oss från våra själviska ambitioner kommer att kosta oss något. För Jesus kostade det allting. Men Bibeln säger om honom: ”Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn” (Fil. 2:9).
Det kommer att finnas uppoffringar under resans gång, men glädjen i att tjäna kommer att uppväga dem. Den eviga glädjen av att leva med Kristus i all evighet kommer att göra att varje uppoff- ring vi gör här på jorden verkar betydelselös.

FÖR EFTERTANKE

Vad betyder det att låta sitt jag dö för Kristus skull? När har du upplevt det?

13 Ett steg i tro

Bibelstudium, veckans inledning

”Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors” (Fil. 2: 5–8).

VECKANS HUVUDTEXTER

Fil. 2:5–11; Matt. 4:18–20; Apg. 9:3–6, 10–20; Joh. 21:15–19; 1 Joh. 3:16 –18.

INLEDNING

Att lämna himlens härlighet, änglarnas tillbedjan och gemenskapen med Fadern var ett ofattbart offer. Men Jesus kom till denna lidandets och dödens värld för att visa Faderns kärlekskaraktär, återvinna människosläktets intresse och återlösa hela mänskligheten. ”De räddade kommer inte att förstå vad det har kostat att friköpa dem förrän de en dag står tillsammans med Friköparen inför Guds tron. Där ska härligheten i det eviga hemmet breda ut sig inför våra hänryckta sinnen.”
”Då ska vi minnas att Jesus lämnade allt detta för oss. Vi ska inse han inte bara blev landsflyktig från de himmelska boningarna, utan för vår skull tog han också risken att lida nederlag och gå förlorad för evigt. Då ska vi kasta våra kronor framför hans fötter och instämma i sången: ’Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten, ri- kedomen, visheten, kraften, äran, härligheten och lovsången!’ (Upp. 5:12)” (Ellen White: Messias, s. 112).
Jesus offer för vår frälsning var ofattbart. När vi svarar på hans ledning, tar emot hans bud och förenar oss med honom för att nå de förlorade för hans rike förutsätter det uppoffringar. Även om våra uppoffringar aldrig på något sätt kan jämföras med hans är arbetet med att vinna människor ett steg i tro även för oss. Det leder oss ut ur vår bekvämlighet till okända vatten. Tidvis ber vår Herre oss att göra uppoffringar, men den glädje han ger är långt större.

12 Guds sista bedja

Dagens bibelstudium, dag 6 (fredag)

STUDIEHJÄLP

”Gud har kallat sin församling idag, så som han kallade det forna Israel, till att stå som ljus på jorden. Genom den mäktiga delaren av sanningen, den första, andra och tredje ängelns budskap, har han avskilt dem från andra församlingar och världen för att föra dem till en helig närhet till sig själv. Han har gjort dem till sin lags bevarare och gett dem de stora sanningarna i profetian för denna tid. Liksom de heliga oraklen var ägnade åt Israel är dessa ett heligt förtroende som ska kommuniceras till världen.
De tre änglarna i Upp. 14 representerar ett folk som tar emot lju- set i Guds budskap och går ut som hans agenter för att låta varningen höras över jordens bredd och vidd. Kristus säger till sina efterföljare: ’Ni är världens ljus’ (Matt. 5:14). Till varje människa som tar emot Jesus talar Golgatas kors: ’Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen’ (Mark. 16:15). Ingenting får tillåtas hindra detta arbete. Det är det viktigaste arbetet i vår tid. Det ska nå så långt som till evigheten. Kärleken som Jesus visade för människo- själar i det offer han gav för deras återlösning mobiliserar alla hans efterföljare.
Jesus tar emot, ja med en sådan glädje, varje människa som över- låter sig åt honom. Han enar människan med det gudomliga för att han ska kunna kommunicera den människoblivna kärlekens myste- rier till världen. Tala om det, be om det, sjung det, fyll världen med budskapet om hans sanning, och fortsätt till länder allt längre bort” (Ellen White: Counsels for the Church, s. 58, 59).

SAMTALSSTART

Vad får dig att se fram emot att Jesus ska komma tillbaka?

FÖRBÖN

Tillbe Gud tillsammans genom att säga en mening som beskriver vem Gud är. Be gärna flera gånger, men försök att hålla dig till en mening i taget, så att fler får möjlighet att be och bönen blir en gemensam bön.

SAMTALSFRÅGOR

1. På vilket sätt identifierar de tre änglarnas budskap i Upp. 14 kärnan i adventist- samfundets tro?

2. Som vi sett denna vecka är sabbaten så viktig att Gud befaller att vi avskiljer en sjundedel av vårt liv för att komma ihåg honom som vår Skapare och Återlösare. På vilket sätt kan sabbaten lyfta fram Gud som vår Skapare? Hur kan vi rent praktiskt tillbe Gud tillsammans?

3. Vad handlar Babylons fall och odjurets märke om? På vilket sätt påverkar det oss som församling och individer? Hur kan vi presentera dessa sanningar på ett så lite offensivt sätt som möjligt?

12 Guds sista bedja

Dagens bibelstudium, dag 5 (torsdag)

HANTERA SVÅRIGHETERNA BIBLISKT OCH MED BÖN

FRÅGA

Läs Upp. 14:8; 17:3–6 och 18:1–4.
Vad är kännetecknande för det andliga Babylon?
I Uppenbarelseboken står ”Babylon” för falska religiösa system som är grundade på mänskliga gärningar, traditioner och falska läror. Det upphöjer människor och deras självrättfärdighet över Jesus och hans syndfria liv. Det placerar bud från mänskliga religiösa ledare över Guds bud. Babylon var centrum för avgudadyrkan, soltillbedjan och den falska läran om själens odödlighet. Detta falska religiösa system har på ett subtilt sätt integrerat mycket av det forna Babylons religiösa praxis i sin tillbedjan. Guds budskap i den sista tiden till vår döende planet är budskapet om Jesus och hans rättfärdighet. Där ekar himlens vädjan: ”Störtat, störtat är det stora Babylon ... Dra bort från henne, mitt folk” (Upp. 18:2, 4). Gud har rest sitt folk till att upphöja Kristus budskap i hela dess fullhet. Att upphöja Jesus är att lyfta fram vad han har lärt. Det är att förkunna honom som är ”vägen, sanningen och livet” (Joh. 14:6). Det är att visa Babylons villoläror i motsats till Jesus sanning.

FRÅGA

Läs Upp. 14:7, 9–11. I dessa verser blir konsekvenserna helt olika beroende på vem man tillber. Hur gör man för att tillbe Gud? Tillbe odjuret?
Upp. 14 beskriver två olika akter i tillbedjan: tillbedjan av Skaparen och tillbedjan av odjuret. De två akterna i tillbedjan kretsar sig kring Guds dag för tillbedjan, den sanna sabbaten och den som ersätter eller står mot den. Sabbaten står för vila, övertygelse och trygghet som vi har i Kristus, vår Skapare, Återlösare och kommande Kung. Den motsatta dagen står för ett mänskligt och falskt substitut och män- niskobud. Enligt vers 12 handlar sann tillbedjan om att bevara ”Guds bud och tron på Jesus”. Bibeln har en helhetsbild av tillbedjan som berör varje område i våra liv.

FRÅGA

Läs Upp. 14:12. Vad säger texten, särskilt i samband med vad som stod strax innan? Hur visas lagen och nåden i denna text, och vad kan det lära oss om hur lagen och nåden fungerar i vår tillbedjan?

12 Guds sista bedja

Dagens bibelstudium, dag 4 (onsdag)

ATT FÖRSTÅ GUDS BUDSKAP MER FULLSTÄNDIGT

I Uppenbarelsebokens budskap för den sista tiden presenteras Jesus i fullheten av sin frälsande nåd för hela mänskligheten (Upp. 14:6). Det är en uppriktig vädjan att ”frukta” eller vörda Gud i allt vi gör, att respektera hans bud och lyda hans lag i ljuset av Guds dom (Upp. 14:7). Att ”frukta Gud” har att göra med hur vi tänker. Det är en vädjan att leva för att behaga Gud och sätta honom först i alla våra tankar. Det är en inställning av lydnad som leder oss till ett gudfruk- tigt liv (Ords. 3:7; Apg. 9:31; 1 Pet. 2:17). Detta budskap inbjuder oss också att ge Gud äran. Att ge honom äran hänger ihop med allt vi gör på alla områden i våra liv.

FRÅGA

Läs Pred. 12:13, 14 och 1 Kor. 6:19, 20. Vad innebär det att frukta Gud och ge honom äran?
I en tid när miljoner människor känner att de inte är ansvariga inför någon annan än sig själva påminner detta domsbudskap oss om att vi är ansvariga för våra handlingar. Det finns en relation mellan en attityd av vördnad för Gud, att lyda honom och domen. Lydnad är frukten av en frälsande relation med Jesus. Bara hans rättfärdighet är god nog för att bli godkänd i domen, och i hans rättfärdighet är vi trygga. Genom hans rättfärdighet lever vi för att förhärliga hans namn i allt vi gör.

FRÅGA

Läs Upp. 14:7; Upp. 4:11; 1 Mos. 2:1–3 och 2 Mos. 20:8–11.
Vad är grunden för all sann gudstillbedjan? På vilket sätt kan sabbaten återspegla detta?
Sabbaten upphöjer Kristus som Skaparen och vädjar till alla män och kvinnor överallt att ”tillbe honom som har skapat himlen och jorden” (Upp. 14:7). Den tanken har relevans i en tid där evolutionen lyfts fram. Den kallar oss tillbaka till tillbedjan av Jesus som har skapat oss och som ger oss en känsla av vårt sanna värde i honom.

FÖR EFTERTANKE

Vad kan vi rent konkret göra för att sabbaten ska bli en påminnelse om att Gud är vår Skapare och därmed den enda som är värd vår tillbedjan?