Lotten Bergmans Bokstävlar

16/05/2024

4.
AI-konferensen AI Nordic Powwow i , fjärde passet:
”Verktygen (det nära): praktiska tips om vad du kan göra, var du kan börja och hur du kan göra det.”

Det här passet är utformat som en frågestund med publiken i fokus. På scenen finns tre specialister i ämnet, och de svarar konkret utan att sväva ut alls, vilket förvånade mig. (Positivt!) Det är lite svårt att sammanfatta och bena ut allt som sades, men jag tar några axplock och redogör för dem och försöker sammanfatta på slutet.

Joakim Jardenberg sa flera gånger (precis som jag, trallala) att man ska lattja, ha kul, leka och testa sig fram med olika AI-modeller, t.ex. på poe.com! (Rekommenderas varmt.)

Han poängterade att vi inte ska ställa frågor till AI, utan istället instruera och interagera. Vi fick se ett ”user case” som perfekt illustrerar hur polletten trillar ner för en ovan AI-användare. Prompten var: ”Ta den här sändlistan och gör en namnlista utan mejladresser.” (Se bilden.)

Dessutom rådde han alla som inte är nöjda med Chat GPT:s svar att gå in i ”customer instructions” och lämna en instruktion om vad du vill ha för slags svar på dina promptar!

Liselott Lading inledde med att dela in AI i tre olika grupper med inriktning på vem som har ansvar för vad som görs inom respektive AI:
1. generativ AI: respektive AI har ansvaret (t.ex. Chat GPT)
2. plattforms-AI/every day AI: respektive plattform (t.ex. Microsoft)
3. din egen AI: du själv har allt ansvar.

Max Gordon har upptäckt att AI är bra på att kritisera, men sämre på att berömma eller följa instruktioner som ”skriv det här på det här sättet”. Moderatorn Patrik Kruse tipsade då om att man kan be AI faktagranska sig själv när den hallucinerar fram genomskinliga tokerier. Liselott Lading sa att hon ofta ber AI:n om hjälp när hon inte riktigt vet hur hon ska formulera sin prompt.

På temat oetiska företag och lurendrejerier berättade Max Gordon att människan har en tendens att utveckla en resistens mot sådant som lurar oss. Denna resistens fungerar tyvärr även på andra plan, som att vi nu har tröttnat så förbålt på de ideliga enkäterna om kvaliteter på produkter eller upplevelser som vi bombarderas med. Vi användare har helt enkelt slutat bry oss om frågeformulär – vilket är förödande för doktorander som har oerhört svårt att få svar på sina forskningsenkäter. (En svarsfrekvens på blott 10–20 % duger ju inte inom den akademiska världen.)�

Avslutningsvis kan vi bara upprepa vårt AI-mantra: alla är vi barn i början och korven den har två.

Tack för en givande dag!

16/05/2024

3.
AI-konferensen AI Nordic Powwow i , tredje passet:
What’s happening right now in AI?

(Johan Wester skrattade högt åt detta ohemult stora ämne. För att komprimera och bredda på en gång, pratar de fyra talarna om fyra helt olika ämnen inom AI: programmering, matematik [liksom], hälsovård och juridik)

In kommer Emma Söderberg, som förklarar hur programmeringen har gått från ettor och nollor till bokstavskoder som kräver massa verktyg … som alla programmerare hanterar plättlätt. Numera samarbetar programmerarna hela tiden – ingen sitter ensam framför en skärm.

(Alla ord snurrar i huvudet på mig – Copilot, Stackoverflow, Chat-GPT, Large Language Models, prompting, testing, testing, etta, hörbarhet nolla, vem ska man tro på, tro på …?)

Emma the Programmer ställer två frågor som hon inte kan svara på:�
– What happens when a program is just a prompt away?
– If LLMs can program, will we need programmers?

Sedan rusar hon iväg till ett möte på dotterns skola, och jag tänker på mig själv och mitt skrivande:
– Vad händer när ett långt och välskrivet kåseri trollas fram på ett par sekunder genom en enkel prompt?�
– Om Ai kan skriva roliga och intressanta texter, behövs väl inte jag?

——

Kalle Åström (Lunds Universitet) lägger upp en gammal artikel från 1960:
”Den orimliga effektiviteten hos matematik i naturvetenskapen”

Han säger att 2024 hade man kunnat skriva en artikel med rubriken ”Den orimliga effektiviteten hos generativ AI”.

Kalle demonstrerade enkel matematik genom att placera 19 bilder av sig själv i ett koordinatsystem och sedan komprimera allt till endast två pixlar. Med hjälp av dessa pixlar kunde han sedan återskapa de ursprungliga 19 bilderna.

– Vad som händer nu är att sådana här modeller där man ber AI göra om text, bild, video, musik, vektor och till och med LIDAR-data till vilket medium som helst – och dessutom kombinera dem.

(LIDAR – Light Detection and Ranging – är en avbildningsteknik som mäter avstånd till ett objekt eller en yta med hjälp av laserpulser. VEKTOR – Vectorization for Embedding Knowledge Tasks with Reduced Overhead – är en teknik som omvandlar data till vektorer av numeriska värden för att underlätta beräkningar och analys inom AI.)

AI integreras numera i program som Word, Outlook, PowerPoint och Photoshop och LLM fungerar både som ordbehandlare och sökmotor samtidigt. AI är redan någorlunda integrerat i
• hälsovårdens forskning och diagnoser samt för analyser och förutsägelser av pandemier
• robotik
• syntetisk data/dataskydd
• förklarbar AI (XAI) (låter ju svårförklarat)
• etiska frågor
• lösningar för klimat och miljö.

Än så länge helt oförklarligt (trots AI) är djur som är osedvanligt skickliga på att navigera:
1. Bogong-mott kan hitta fram och tillbaka över 100 mil trots sin yttepyttelilla hjärna.
2. Humlor kan navigera upp till 1 kilometer (fastän de ju egentligen inte ska kunna flyga, tänker jag).
3. Dyngbaggar kan navigera upp till 10 meter och göra massa andra coola saker.

——

Max Gordon (Danderyds sjukhus & KI samt utnämnd till ”Sveriges AI-personlighet 2023”) diskuterade användningen av AI inom vården.

Max talade om AMIE, som står för "Advanced Medical Information Exchange”. Ett gott exempel är sensorer som varnar om patienter rör sig på ett sätt som antyder att de när som helt kommer att med buller och b**g trilla omkull. Men alla (inklusive Max) anser att AI borde användas bra mycket mer inom vården. Jag bad Chat GPT berätta vad detta kan bero på, och fick ett kilometerlångt svar som jag kortade till fem punkter:

• Vården är en komplex miljö med många variabler och individuella patientbehov.
• Stränga regelverk och lagar kring personlig integritet och medicinsk etik skapar hinder.
• Många vårdorganisationer använder äldre system som inte är kompatibla med moderna AI-lösningar.
• Det krävs specialiserad utbildning och resurser för att implementera och använda AI-tekniker inom vården.
• Trots potentialen att spara kostnader och förbättra vårdkvaliteten på lång sikt, kan initiala investeringar i AI-teknik vara höga.
——

David Kaye fnittrar när det är hans tur att han inte kommer att använda sig av presentationsbilder, vilket enligt honom är lika absurt som att ställa sig rakt upp och ner och prata naken.

Sedan berättar han att "The AI Advisory Board for UN" är en rådgivande grupp som skapats för att ge riktlinjer och råd om användningen AI inom Förenta Nationerna. Gruppen ska utforska och främja AI för att ”adressera globala utmaningar och främja hållbar utveckling enligt FN:s mål”.

Fyra globala frågor som diskuteras är:
• Hur kan tillgången på data förbättras för att främja mångfald och inkludering?
• Hur påverkar internationell lagstiftning och immaterialrättsliga frågor tillgången och användningen av data för AI?
• Hur används resurser som energi, inklusive vatten för kylning, för att driva AI-system och hur kan detta hanteras på ett hållbart sätt?
• Hur påverkar användningen av AI globalt de mänskliga rättigheterna och fred på jorden?

Ett exempel som tas upp är vaccinet under pandemin och frågan om global hälsa – det funkade inte alls så bra som alla hade hoppats.

Puh! Dags för fika!

16/05/2024

2.
AI-konferensen AI Nordic Powwow i , andra passet:

”Legal and moral perspectives on international AI”
Special focus on the new EU AI act. Regulations outside the EU. Possibilities to use and misuse AI from an democracy standpoint.

Lilian Edwards (Newcastle University) har en presentation med många punktlistor, och jag ska lite skamsen erkänna att jag inte riktigt hängde med i svängarna hela tiden eftersom kurrandet i magen (min, dårå) överröstade talaren. Hon sa ungefär:

Vi måste balansera nyttig information om AI med riskerna med AI. Några risker kan vara spridning av:
• stereotyper
• deepfakes (både bilder & video som är helt påhittade)
• allmänt hat från ”troll”
• fake news – felaktig info som kan påverka bl.a. demokratin
• copyright & dataskydd
• jobb som försvinner, ”Global South data enrichment”
• miljöpåverkan.

– ”The EU AI Act” är begränsad, för den ligger inbäddad bland massa andra regler. Den styr nästan inget av det som vi håller på med nu. Den fokuserar stort på risker!

– Det finns faktiskt en regel som säger att om man chattar med en AI, måste AI:n tydligt tala om att den är en AI. Människan som chattar ska inte tro att det är en människa i andra änden. Men hur många följer denna regel?

Vi läste på skärmen:�”Human oversight shall aim at preventing or minimising the risks to health, safety or fundamental rights that may emerge when a high-risk AI system is used in accordance with its intended purpose or under conditions of reasonably forseeable misuse.”

Kanske kan texten ovan sammanfattas så här: ”Vi människor måste minimera risker som kan uppstå i och med AI.”

– Lagarna räcker inte till just nu; tekniken tar sjumilasteg och ligger så långt före det svaga regelverk som finns. Men EU:s regler är än så länge det bästa vi har. Kina har massa regler, men staten/regeringen kommer inte att använda lagarna på sig själv, utan på tech-bolagen.

Avslutade Lilian Edwards. Näste man till rakning!
——

David Kaye (University of Californa) är en professor som hamnade i Lund pga. ett Fulbright-stipendium, och han hade lockats våldsamt eftersom ”södra Californien och södra Sverige ju är så himla lika”. (Han åker av förklarliga skäl hem till värmen om en vecka.) Han förklarade:

– Vi behöver upprätta tydliga regler om hur vi ska hantera AI när det gäller mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, åsiktsfrihet och det faktum att företag måste ta hänsyn till mänskliga rättigheter och andra relaterade principer. Fyra obesvarade frågor är:

• Hur mycket ska mänskliga rättigheter styra utvecklingen av AI?
• Vad förväntar vi oss att företag tar hänsyn till?
• Hur pass transparenta ska AI-företag vara och vad ska befolkningen resp. regeringen veta?
• Hur ska man kunna hantera de tekniska uppfinningarna och samtidigt tänka på mänskliga rättigheter och utöva ett sant kritiskt tänkande?

Heidi Avellan återvänder upp på scenen och säger att det ju är bra att EU i alla fall har gjort något.

– Men visst är det för lite och för sent? Teknikutvecklingen går så snabbt; hur ska juristerna som jobbar inom EU hinna med? Är det ens möjligt? frågar hon.
– Njaa, jag vet inte, svarar David Kaye, fast med väldigt många fler ord.
– Jo, men problemet är ju inte att ta fram regler, utan att få alla instanser att sedan följa reglerna, svarar Lilian Edwards.

Hon fortsätter med en klok jämförelse med bilindustrin; den bygger ju på och blomstrar trots (eller på grund av) alla lagar och förordningar.

En fråga från publiken:
– Visst MÅSTE väl AI påverka de mänskliga rättigheterna på massa olika sätt?
– Ja, svarar Danny Kaye, nej förlåt David Kaye. (Och förklarar vad han menar med det.)
– Ja, svarar Lilian Edwards. (Och fyller på med lite mer info.)

Och därmed var vi 15 trevliga minuter sena till lunchen!

16/05/2024

Hmmmm. Undra sa fl***ra vad frågetecknet symboliserar i dagens första rubrik. Fler frågor följer i programbladet:

• Vad sker i Sverige?
• Vad sker i omvärlden och i Silicon Valley?
• Halkar vi efter?
• Hur kan och bör vi positionera oss?

Svaret kommer vi att få via moderatorn Johan Wester, som ska vara den bubblande glada spindeln i nätet och se till att utbildningsministern Mats Persson (som jag egentligen skulle vilja ta i örat och ställa i skamvrån) och Jan-Erik Solem samt Heidi Avellan inte flyter över sina bräddar med pratvågor.

Återkommer med rapporterande uppdatering, där jag tar mig friheten att skriva precis vad jag vill …

15/05/2024

Imorrn den 16 maj kommer jag att rapportera här på FB om AI Nordic Powwow 2024 i Lund. Jag går på diverse föreläsningar och sammankomster och låter er vara med genom mina bokstävlar.

AI Nordic Powwow 16/5 2024 in Lund

14/06/2019

– Brinner huset upp eller ner?

Det vanliga är att stora byggnader brinner ner, medan fordon och mindre prylar brinner upp. Brinna ner och brinna upp betyder alltså i princip samma sak. Något "brinner ner till grunden", men inte upp till grunden. Något ”brinner sakta ner”, men det brinner sällan sakta upp.

Kanske är det så att ”brinna ner” har fokus på själva brinnandet (på processen alltså), medan ”brinna upp” fokuserar mer på resultatet.

– Men ta ett dockhus som är jättestort och slottsliknande: brinner det i så fall ner?
– Mjaeh …
– Och hur litet ett stearinljus är, brinner det ju ändå ner!
– Eh, jo …

Det är inte lätt!

//
Lotten Bergman

• Bergmans Bookface •
Språkliga finurligheter med allmänbildningsmål.

28/05/2019

Förmodligen föll orden någon gång under 1950-talet så här:

– Spättan satt på bönpallen och höll om sin skinnknutte.

• Skinnknutten är språkligt sett självklar; han kommer av skinnkläderna och ”knutte”, vilket man kunde kalla den som förr var lite nördig (en­sidigt in­riktad på en specifik syssel­sättning).

• Bönpallen var sätet bakom skinnknutten, alltså där den nätta, lilla bönan (tjejen) vanligtvis satt.

• När bönan satt på bönpallen, kallades hon alltså spätta. Man tror att det kommer av ”slangspätta”, vilket var den plattfiskliknande förlängningen av avgas­röret på motor­cyklar av 1950-talsmodell.

//Lotten Bergman

(Texten nedan är ur en reseberättelse av Monika Brilioth i SvD 23 juni 1957.)

• Bergmans Bookface •
Språkliga finurligheter med allmänbildningsmål.

09/05/2019

– Vilken sinkadus!

Denna replik skulle kunna besvaras med:

1) Då skulle du se mig spela yatzy.
2) Alexander Lucas is my middle name.
3) Där fick du, din lymmel!

Sinkadus kan nämligen vara

1) en femma och en tvåa i tärningsspel (cinque et deux)
2) en lyckträff, tillfällighet, slump
3) en örfil.

Medan den första betydelsen är lätt att härleda, är det värre med slumpen (från danskans 'trojadus' som betyder "av en slump"?) och örfilen (för att man slår med två händers vardera fem fingrar?).

För att komplicera detta ytterligare, kunde man förr i tiden dansa en sinkadus, som då kanske gick i två femtedels takt …?

(På bilden: Bellman, som sjunger om en örfil.)

//
Lotten Bergman

• Bergmans Bookface •
Språkliga finurligheter med allmänbildningsmål.

02/05/2019

Ett annorlunda, avvikande skrivsätt som bryter de regler som faktiskt finns, är nästan alltid ”sämre” än det etablerade eftersom det stör läsningen. Det är därför det är så intressant att diskutera de korrekta stavningarna av

• öppenhjärtig (frispråkig med öppet hjärta, inte alls hjärtlig)
• omständLig (krångLig).

Väldigt många tror nämligen att det skrivs (och nu är jag väldigt tydlig med att det är fel)
• FELöppenhjärtligFEL
• FELomständigFEL

Så när man stavar rätt, störs många i sin läsning …

Låtom oss inte vara omständliga och försöka stå ut med felstavningen – var istället öppenhjärtiga och påpeka rätt stavning, så blir det korrekt nästa gång!

//
Lotten Bergman

• Bergmans Bookface •
Språkliga finurligheter med allmänbildningsmål.

26/04/2019

– Snustorrt på vinden! Yes!

Sa vi glädjestrålande häromdagen. Men visa mig den snusare som idag gillar att stoppa upp en prilla torrt snus.

Uttrycket fastnade i svenskan redan under 1600-talet, när luktsnuset importerades från Nederländerna. Till skillnad från dagens munsnus (eller ”ätsnus”, vilket ju låter förfärligt), var det viktigt att snuset var torrt som fnöske för att lätt kunna dras upp i näsborren.

Detta näs-snus kallades också för ”snuv-tobak”, vilket språkligt sett kan ha förvandlats till ”snus”. Eller så kommer ordet från tyskans "Schnauze" som betyder 'nos'.

"Fossa tabatiere", det vill säga 'tobaksgrop', är än idag läkarvetenskapens namn på den där lilla gropen där tummen övergår till arm (se bild). Motsvarande underläppen-grop för munsnusaren skulle kanske kunna heta "Fossa tabatiere labia”.

//
Lotten Bergman

• Bergmans Bookface •
Språkliga finurligheter med allmänbildningsmål.

16/04/2019

Tre olika uttryck som innehåller brask!

– Om Anders braskar, julen slaskar.
– Braskande rubriker!
– Jag måste tyvärr kasta in en liten brasklapp.

Det första uttrycket betyder att om det prasslar och krasar i snön när Anders har namnsdag i slutet av november, så blir det enligt folktron en blöt och slaskig jul. Braska är här ett trevligt, onomatopoetiskt ord.

I det andra exemplet har betydelsen glidit iväg och blivit mer bombastisk – man tolkar här braskande som något uppseendeväckande. KATASTROF-RUBRIKER!

Men nu till brasklappen. År 1517 placerade biskop Hans Brask i hemlighet en liten handskriven lapp (handskrivna var de förstås allihop, de små lapparna på denna tid) i det sigill som han förseglade ett dokument med. På lappen stod det "Till denna besegling är jag nödd och tvungen". Själva dokumentet var nämligen ett beslut om avsätta ärkebiskopen Gustav Trolle, vilket Brask inte alls ville egentligen.

Hans reservation var alltså vår tids allra första brasklapp.

När Brask 1520 kunde ta fram sin lilla lapp – som otroligt nog fortfarande satt kvar i sigillet – slapp han att som de andra beslutsfattarna bli avrättad under Stockholms blodbad.

Brasklapp:
Historien är kanske inte helt sann, säger de som vet. Och på bilden här har jag kanske inte helt lyckats med fornsvenskan.

//
Lotten Bergman

• Bergmans Bookface •
Språkliga finurligheter med allmänbildningsmål.