05/05/2026
Hela april har vi ägnat åt våra 8:or i kommunen. I år modifierade vi dagen och riktade in den mer mot ekossystemtjänster. Vi valde helt enkelt att fokusera på de globala mål som har med förutsättningar för liv att göra.
Den tidigare promenaden i vårt solsystem har vi genomfört som tidigare. Vi har gått i vår modell i ljusets hastighet, vi har försökt gå lika snabbt (eller långsamt) som de snabbaste rymdfarkosterna, vi har berättat vad som händer om vi kliver av på Venus och vad som händer om man pruttar på Saturnus. Vi har tillsammans med eleverna konstaterat att jorden har de bästa förutsättningarna för liv.
I aktiviteten ”Samhällsplanerarna” har eleverna gjort ritningar på ett papper som är 20 x 20 cm. Det är olika exploateringsåtgärder som t.ex. villaområde, fotbollsplan, solcellspark och köpcentrum med parkering. På kartan finns en åker, ett berg och en å inritad i förväg. De ska sedan föra över sina ritningar till ett område utomhus som är 10 x 10 m. På denna större karta finns också berg, åker och å. Men här finns också djur och resurser i form av gröna och blå kort. Eftersom eleverna är indelade i fem grupper är det bäddat för konflikt och grupperna får diskutera och kompromissa. Exploateringsområdena markeras med 1-metersrep och när de är utlagda kommer djuren flyttas ut från områdena eftersom de kan röra sig. Men de gröna och blå (växter och vatten) resurserna vänds upp och ner och är inte längre tillgängliga. Det innebär att resurserna inte räcker till alla växtätare och rovdjur. Då följer en diskussion om hur vi kan tänka på ett annat sätt för att spara så mycket av resurserna som möjligt. Kan solcellerna stå på åkern, så kallat agrivoltaiskt system? Kan parkeringen placeras under köpcentret? Går det att göra gröna korridorer i villaområdet?
I aktiviteten ”Bisysslan” har eleverna fått vara tre veckor gamla honungsbin en stund. De får för första gången lämna bikupan för att samla nektar och pollen till samhället. Efter hårt arbete får eleverna lära sig om honungsbinas s*xliv och de får också veta värdet av pollineringen som är en försörjande ekosystemtjänst som honungsbina levererar till oss människor.
Avslutningsvis har eleverna täljt träbitar och borrat hål för de solitära bin som inte lever socialt och som behöver lägga sina ägg i minst 5 cm djupa hål. Det har också funnits möjlighet att spinna tråd av ull för att få en känsla för textilers naturliga ursprung. Att sitta runt elden och tälja definieras som friluftsliv som är en kulturell ekosystemtjänst vilket innebär att det har ett värde för oss människor.