Nynäshamns Naturskola lär in ute året runt

Nynäshamns Naturskola lär in ute året runt Lärande ute året runt med Nynäshamns Naturskola Naturskolan är en resurs inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamns kommun.

Vi vill sprida idéer och inspirera till lärande utomhus i naturen och i urban miljö som ett komplement till det textbaserade lärandet inomhus. Lärandet för hållbar utveckling måste ha en fot i naturen där kroppen och sinnena får uppleva grundläggande begrepp och fenomen. Upplevelsen är av avgörande betydelse för att förstå sammanhangen och för att känslomässigt engageras i skapandet av en ny hållbar värld inom planetens gränser. Sprid gärna goda idéer om lärande ute du också.

Hela april har vi ägnat åt våra 8:or i kommunen. I år modifierade vi dagen och riktade in den mer mot ekossystemtjänster...
05/05/2026

Hela april har vi ägnat åt våra 8:or i kommunen. I år modifierade vi dagen och riktade in den mer mot ekossystemtjänster. Vi valde helt enkelt att fokusera på de globala mål som har med förutsättningar för liv att göra.

Den tidigare promenaden i vårt solsystem har vi genomfört som tidigare. Vi har gått i vår modell i ljusets hastighet, vi har försökt gå lika snabbt (eller långsamt) som de snabbaste rymdfarkosterna, vi har berättat vad som händer om vi kliver av på Venus och vad som händer om man pruttar på Saturnus. Vi har tillsammans med eleverna konstaterat att jorden har de bästa förutsättningarna för liv.

I aktiviteten ”Samhällsplanerarna” har eleverna gjort ritningar på ett papper som är 20 x 20 cm. Det är olika exploateringsåtgärder som t.ex. villaområde, fotbollsplan, solcellspark och köpcentrum med parkering. På kartan finns en åker, ett berg och en å inritad i förväg. De ska sedan föra över sina ritningar till ett område utomhus som är 10 x 10 m. På denna större karta finns också berg, åker och å. Men här finns också djur och resurser i form av gröna och blå kort. Eftersom eleverna är indelade i fem grupper är det bäddat för konflikt och grupperna får diskutera och kompromissa. Exploateringsområdena markeras med 1-metersrep och när de är utlagda kommer djuren flyttas ut från områdena eftersom de kan röra sig. Men de gröna och blå (växter och vatten) resurserna vänds upp och ner och är inte längre tillgängliga. Det innebär att resurserna inte räcker till alla växtätare och rovdjur. Då följer en diskussion om hur vi kan tänka på ett annat sätt för att spara så mycket av resurserna som möjligt. Kan solcellerna stå på åkern, så kallat agrivoltaiskt system? Kan parkeringen placeras under köpcentret? Går det att göra gröna korridorer i villaområdet?

I aktiviteten ”Bisysslan” har eleverna fått vara tre veckor gamla honungsbin en stund. De får för första gången lämna bikupan för att samla nektar och pollen till samhället. Efter hårt arbete får eleverna lära sig om honungsbinas s*xliv och de får också veta värdet av pollineringen som är en försörjande ekosystemtjänst som honungsbina levererar till oss människor.

Avslutningsvis har eleverna täljt träbitar och borrat hål för de solitära bin som inte lever socialt och som behöver lägga sina ägg i minst 5 cm djupa hål. Det har också funnits möjlighet att spinna tråd av ull för att få en känsla för textilers naturliga ursprung. Att sitta runt elden och tälja definieras som friluftsliv som är en kulturell ekosystemtjänst vilket innebär att det har ett värde för oss människor.

Vi vill tacka alla barn, elever och organiserande lärare som förra veckan under skräpplockardagarna gick ut och tog ansv...
27/04/2026

Vi vill tacka alla barn, elever och organiserande lärare som förra veckan under skräpplockardagarna gick ut och tog ansvar för sin närmiljö genom att plocka skräp. Tack också till Drift och skötsel som organiserat utkörning av material och hämtning av skräp på skolor och förskolor.
Skräp försvinner inte, det bryts ner och sprids. Precis som våld föder våld, föder skräp mer skräp. Det är därför viktigt att snabbt få bort skräp innan nedskräpningen eskalerar.

I april 2023 lade vi ut två skräpbrädor här vid Naturskolan för att belysa nedbrytning. Det är flera olika saker som påverkar nedbrytning och det kan därför bli olika resultat vid olika tider och olika platser. Våra skräpbrädor ligger skuggigt och blir inte direkt solbelysta vilket gör att plast inte bryts ner så fort.
På brädorna satte vi äppelskrutt som försvann efter bara någon vecka. Förmodligen uppätna av koltrastar. Pappersnäsdukarna bröts ner inom 6 månader. Kvar på brädan nu, tre år senare, är pappersförpackningarna som innehållit dryck och pappersmuggarna där pappret brutits ner men en tunn plast fortfarande finns kvar.
Den ena brädan har legat upp och ner vilket syns på att färgen inte blekts lika mycket på dryckesförpackningen och att pappersmuggen fortfarande kan identifieras som mugg.

Gör ett klassiskt nedbrytningsförsök ni också. Jämför gärna flera brädor i olika miljöer. Det är ett enkelt, spännande och lärorikt sätt att göra en naturvetenskaplig undersökning på.

Tankar i äggtiderEn knipa är en dykand som är vanlig och finns i hela Sverige. För snart ett år sedan fick vi uppleva nä...
02/04/2026

Tankar i äggtider
En knipa är en dykand som är vanlig och finns i hela Sverige. För snart ett år sedan fick vi uppleva när femton knipungar hoppade, eller möjligen knuffades, ut ur vår stora uggleholk som sitter på fasaden i söderläge på Naturskolan. Vi filmade händelsen och lade ut på Facebook och på Instagram där filmen blev viral.
Då fick vi uppleva vad vi skulle kunna kalla okunskapsdriven ilska. De som var arga var absolut inte i majoritet, de allra flesta var glada och positiva och många delade med sig av värdefulla kunskaper om dessa vackra dykänder.

Problemet med arga människor är att de låter mycket och tar stor plats. Eftertänksamhet är inte deras grej. I detta fall var de arga över att vi hade en holk på så hög höjd som två meter, med grus under. De undrade varför vi filmade händelsen och inte kastade oss fram och räddade ungarna från att slå ihjäl sig. Naturligtvis kan vi inte begära att alla människor ska ha stor kunskap om knipor och deras liv, men det kan vara på sin plats att ändå reflektera över det man ser och andas några extra gånger innan man beslutar sig för att fördöma och kommentera.

För er som inte känner till knipor så ligger det till så här. Knipor lägger oftast ägg i gamla spillkråkebon högt uppe i träd och de är fysiskt anpassade för fall från hög höjd. Ungarna är så kallade borymmare vilket innebär att de lämnar boet bara ett dygn efter att de har kläckts för att ta sig till närmaste vattendrag. Där börjar de genast att simma med sin mamma och söka föda. Det var också precis vad som hände hos oss. Alla femton ungarna simmade i väg med sin mamma efter de dramatiska hoppen. Om vi hade sprungit fram och försökt rädda dem hade vi skrämt dem och skrämt i väg deras mamma och på så vis splittrad familjen och därmed äventyrat deras utsikter att överleva.

Nu har vi observerat tre par knipor som ligger i vattnet utan för Naturskolan. Hanarna har börjat med sin halsbrytande dans där de böjer huvudet bakåt på ett sätt som vi inte kan utan att bryta nacken. I tisdags sågs dessutom en hona flyga in i holken. Häromdagen syntes också en mink springa på den enda kvarvarande iskanten i sjön. Och här har vi en av förklaringarna till den lyckade häckningen förra året. Genom att holken sitter på husväggen och att elever rör sig i närheten så skräms eventuella rovdjur bort. I kombination med bostadsbrist, på grund av modernt skogsbruk, och närheten till vatten gör det att vår holk är mycket lämplig för häckning.

Så låt inte okunskap göra oss arga och fördömande i dessa valtider. Och passa på att gå ut i naturen under närmaste tiden, stressa av och låt er fascineras av allt som händer därute.

I fredags hade vi och eleverna i klass 5b på Raoul Wallenbergskolan besök från Japan. Åtta studenter och deras lärare på...
16/03/2026

I fredags hade vi och eleverna i klass 5b på Raoul Wallenbergskolan besök från Japan. Åtta studenter och deras lärare på Toyo University kom hit för att se hur Nynäshamns Naturskola arbetar utomhus, i detta fall med tema elden. De fick göra samma sak som eleverna vilket innebar att vi hade s*x eldar som brann samtidigt till slut. Alla grupper lyckades göra upp eld på järnåldersvis med flinta, fnöske och eldstål. Under lunchen åt grupperna vid sina egna eldar och de japanska besökarna hade bullat upp rejält med korvar, potatisar, bananer, oliver, halloumi och marshmallows. Det var ett mycket uppskattat besök både av de japanska studenterna och eleverna i åk 5.

11/03/2026

Här kommer en hälsning från Nynäshamns Naturskola och en ödmjuk uppmaning till alla att ta vara på den underbara tid som nu är i naturen. På filmen syns en mindre hackspett (Drybates minor) som trummar på en av holkarna här vid Naturskolan nu på morgonen. Den är rödlistad som "nära hotad" och behöver äldre lövträd och döda gamla träd för att överleva.

Så stanna upp, lyssna och ta dig tid. Låt pulsen gå ner, det andra kan vänta.

Nu har vi genomfört det nya temat om ekorren med alla förskoleklasser i kommunen. Förutsättningarna har varit mycket god...
20/02/2026

Nu har vi genomfört det nya temat om ekorren med alla förskoleklasser i kommunen. Förutsättningarna har varit mycket goda med riktigt vinterväder under hela perioden. Någon enstaka elev tyckte väl att det var lite väl kallt när det var under 10 minus.

Eleverna har lärt sig om ekorren och vad den äter och hur den bor. De har varit fysiskt aktiva när de samlat ekorrens mat som vi låtit sy upp i filttyg och ull. Eleverna har haft en lugn stund inne i kojan där de fått höra sagor om hur växter och djur överlever vintern. De har fått komma in en stund och värma sig, sett och känt på kottar, ekollon och hasselnötter utan vantar. De har sett grankottens frön och förstått vad ekorren egentligen äter när vi lite slarvigt säger att den äter kottar. De har fått leka den helt nyuppfunna leken ”mården i eken-leken” där de likt ekorrar sprungit upp och ner för en ekstam och samlat ekollon med en mård, ekorrens värsta fiende, tätt i hälarna.

De fick också en läxa. Att leta efter den vackra röda hasselblomman när den sticker ut ur en knopp i mars. Sen kan de följa den under några månader och se hur den utvecklas till hasselnötter.

Det blev många tummar upp på våra utvärderingar som vi alltid avslutar dagarna med.

Under torsdagen och fredagen pågick Matematikbiennalen i Göteborg där 3700 matematiklärare samlades. Nynäshamns Natursko...
02/02/2026

Under torsdagen och fredagen pågick Matematikbiennalen i Göteborg där 3700 matematiklärare samlades. Nynäshamns Naturskola var där och höll två olika workshops: Samarbete med geometri utomhus och Det ska vara lätt att gå ut och räkna på olika sätt. I år var det 20 år sedan vi var med första gången och vi fick denna gång en extra utmaning. Vi brukar hålla våra workshops utomhus, men denna gång var biennalen lokaliserad i Svenska mässan i Göteborg och här finns det inte platser utomhus som är lämpliga för aktiviteter. Vi fick därför en lokal i Universeum 300 m längre bort, vilket i alla fall innebar att deltagarna fick gå en promenad ute. Vi gjorde det bästa av situationen och löste problemet även om inne är utanför vår comfort zone.

Vi hade pinnar med oss i skidfodral på tåget för att deltagarna skulle kunna bygga kuber. De byggde kuber av pinnar som var 1 m³ och 1 dm³. Av papper fick de göra kuber som var 1 cm³. Även om vi gillar högt till tak så var det orimligt högt till tak i lokalen varpå vi fick användning för pinnarna igen; till att montera trefötter av för att hänga tygremsor i för att kunna slynga rep.

Workshopparna blev lyckade och förhoppningsvis kan fler elever få uppleva matematik med olika sinnen utomhus framöver.

Inför F-klasserna har vi i år valt att byta tema. Nu har vi valt Ekorren med undrerubriken: hur djur och växter överleve...
16/01/2026

Inför F-klasserna har vi i år valt att byta tema. Nu har vi valt Ekorren med undrerubriken: hur djur och växter överlever vintern. Vi har haft ekorren som tema tidigare, för 15-20 år sedan. Men innehållet är inte detsamma nu.

Vi vill att eleverna ska få uppleva hur ekorren har det i sitt bo på vintern. Normalt lever de ensamma eller med sina ungar i boet, men på vintern kan det vara en god idé att vara flera ekorrar i ett bo för att klara kylan. Ekorren bygger med pinnar och boet är runt och stort som en fotboll. På insidan finns gräs och mossa.

Vi byggde därför en koja, med hjälp av den japanska studenten som är hos oss nu. Eftersom det behövdes röjas sly vid Naturskolan använde vi det som stomme. Granen är ett naturligt ställe för ekorren att ha sitt bo i, därför byggde vi kojan under en gran. När det i tisdags var tjugondedag jul var det dags för Drift och skötsel på Nynäshamns kommun att ta ner julgranarna på torget i Ösmo och Malmtorget i Nynäshamn. Då kördes granriset till Naturskolan där de nu utgör väggar och golv. Nu har vi haft två klasser i kojan och båda klasserna har uppskattat den väldigt mycket.

När vi precis var klara med bygget tänke vi att det också är ett bra gömsle för att spana på djur. Just då kom det förbi en älgko med två kalvar. Det var särskilt roligt för den japanska studenten förstås.

Vi vill tacka Drift och skötsel för hjälpen med granriset.

Däggdjurssäsongen är över på Nynäshamns Naturskola. Eleverna i åk 2 har lärt sig om olika däggdjur och deras sinnen, båd...
17/12/2025

Däggdjurssäsongen är över på Nynäshamns Naturskola. Eleverna i åk 2 har lärt sig om olika däggdjur och deras sinnen, både under naturskoledagen och under förarbetet. Älgen, vildsvinet, rådjuret, haren, räven, lodjuret och vargen har varit i fokus.
Eleverna har varit vetgiriga och fysiskt aktiva. De har använt flera sinnen och fått uppleva naturen i gränsen mellan höst och vinter. I förarbetet har de lärt sig vilka fyra egenskaper som är speciella för däggdjur. I efterarbetet har de möjlighet att se korta filmer där de uppmanas att svara på några frågor och göra några uppdrag utomhus.

Till varje foto som lagts ut här finns en bildtext för den som vill veta vad som sker på bilderna.

I fredags hade vi Grön Flaggrådsutbildning för elever som är engagerade i arbetet med Grön Flagg ute på sina respektive ...
08/12/2025

I fredags hade vi Grön Flaggrådsutbildning för elever som är engagerade i arbetet med Grön Flagg ute på sina respektive skolor. Alla skolor i kommunen var representerade. Vi inledde med att göra fågelfröbollar av solrosfrön och kokosfett på lite olika sätt. Vi lekte entiteleken som är en lek med syfte att förstå strategier kring insamlande och gömmande av frön inför vintern.

Birgitta Carlsson, projektledare för Växtkraft På Landsbygden föreläste om hållbart jordbruk och närproducerade livsmedel. Syftet med våra inbjudna gäster är, förutom att sprida kunskap, att eleverna ska få möta personer med olika yrken som är viktiga för arbetet med en hållbar utveckling. Lunchen med närproducerade råvaror lagades utomhus. Det blev chili con carne och hembakat bröd.

Efter lunchen hade vi naturhantverk och eleverna fick äppelmustglögg, vilket var mycket uppskattat.

Med den här dagen vill vi uppmärksamma och tacka alla elever för sitt engagemang ute på skolorna. Lycka till i fortsättningen med ert arbete!

Adress

Nynäshamns Kommun, Naturskolan
Ösmo
14981

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Nynäshamns Naturskola lär in ute året runt postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Skolan/högskolan

Skicka ett meddelande till Nynäshamns Naturskola lär in ute året runt:

Genvägar

Dela