Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi

"Rönnskärs täflingen, lördagen den 15 Aug 1903. Täflan om Rönnskärs pokalen var en s.k. handicap-täflan, hvarvid tiderna enl. öfverenskommelse bestämdes såsom nedanst. tabell utvisar. Den ss. första båt återvändande blir segervinnare"

Sommaren 1903 skrevs dessa rader i ett loggbokshäfte. Anteckningarna kompletteras med tidningsurklipp om kappseglingar i NJK:s regi. Båten är troligtvis SVAJ, 7,5 m Am. som 1903 ägdes av bankdirektör H. Kihlman vid NJK. Båten var byggd i Nystad av Lind & Stenman 1902 och ritad av K. Rostedt. Anteckningarna om kappseglingar 1903 är av allt att döma förda av Kihlman.

I häftet finns också en osignerad och odaterad blyertsteckning föreställande gaffelriggad jakt i profil. Från gaffelnocken vajar en klubbflagga och på teckningen är båtens 0-spant utmärkt. Båten på teckningen kunde mycket väl vara SVAJ.

Boken innehåller också anteckningar för seglats Nystad–Blekholmen (Helsingfors) 21–25.5.1913 men det är oklart på vilken båt och av vem anteckningarna gjorts. Eventuellt hänför de sig till någon annan båt eller så har loggboken följt med båten och förts av Svajs senare ägare.

Nu tar vi semester!

Med den här bilden som ingick i vår senaste donation inleder vi semesterfirandet och önskar alla våra följare en skön sommar. Vi ses och hörs igen i augusti.

Bilden ingår i en samling som tillhört Björn Andersson. Andersson seglade 1932 med Pommern till Australien. Året därpå seglade han med Finland-Sydamerikalinjens ångare s/s Mercator, 1934 tog han styrmans*xamen som 1936 följdes av sjökaptens*xamen. När s/s Johanna Thordén i januari 1937 gick under utanför Skottlands kust under sin jungfrufärd, följde den då 25-åriga tredje styrmannen Andersson med. Fotograferna berör främst tiden på Pommern och är ett fint tillägg till våra fotosamlingar. Var Andersson och hans kamrater firar sin fritid framgår inte (kanske du känner igen platsen) men det ser onekligen skönt ut.

Så på med stråhatten och ut i solen. 🌞

Ett intressant 1700-tals ankare av okänt ursprung

Den 6 april 1938 fick Sjöhistoriska museet (numera institutet) vid Åbo Akademi ta emot en intressant, värdefull och tung gåva – ett skeppsankare, eller rättare sagt en dragg från 1700-talet. Enligt samtida tidningsnotiser hade draggen ”allt sedan ryska tiden legat i närheten av Kronomagasinet eller på den s.k. Arandas tomt” i Åbo hamn.

Initiativet till gåvan togs av konsul Eric Oscar Wikeström som för att rädda draggen vände sig till hamnnämnden med en anhållan om att draggen skulle införlivas med Sjöhistoriska museets samlingar. Hamnnämnden biföll anhållan med förbehållet, att ifall någon ägare skulle uppenbara sig, skulle mottagaren avstå från draggen. Tills vidare har ingen ägare anmält sig.

Den fyrkloiga draggen, som fick nummer 625 i museets samling, bär på lägget följande inskrift gjord med latinska bokstäver: PRODA IWANA SKOROBOGATOWA ANNO 1775 GOD. GENWARA 1 DNE. WES 24 P. 19 £. SIBIR. Översatt till svenska torde inskriften lyda: Såld [eller] Tillverkad av Johan Skorobogatoff anno 1775 år, januari 1 dag. Vikt 24 pud 19 skålpund. Sibirien. Ifall proda är en förkortning av ryskans prodavat eller prodavanie kunde det motsvaras av svenskans såld och Skorobogatoff framstår då som försäljare eller partihandlare. Är proda däremot en förkortning av prodavlivat – klämma eller pressa framstår han närmast som tillverkare. Möjligheten att ordet på grund av det myckna slitaget är helt fel uttytt kvarstår också.

Draggen är av en typ som utvecklades i Medelhavet och användes främst på roddfartyg, bl.a. som huvudankare på roddgalärer. Att en dragg av medelhavstyp hamnat i Åbo hamn är i sig inte konstigt – det är nämligen känt att den ryska roddflottan tog influenser från den Venetsianska galärflottan som ”exporterade” ankartypen till övriga roddflottor. Den här typen av draggar användes i regel inte på civila fartyg.

Om draggens ursprung, eller närmast hur den kom till platsen vid Kronomagasinet, som idag inrymmer Forum Marinums basutställning, finns det olika teorier. En teori är att draggen sattes i land av något ryskt örlogsfartyg vid besök i Åbo och att fartyget sedan aldrig återvände. Ett annat alternativ har framförts av en av Sjöhistoriska museets trogna medarbetare, Lars Grönstrand som redan i början av 1930-talet fick upp ögonen för draggen. Han hade av arbetare i hamnen fått höra att draggen hittats nere i gyttjan i samband med pålningsarbeten för den s.k. Aranda-kajen. Detta kunde tyda på att den inte placerats där av ryssarna under något flottbesök, utan att den kan ha blivit liggande på dåvarande åbotten långt tidigare, kanske redan under svenska tiden – eventuellt till följd av att ett förankrat fartygs ankartåg brustit. Den ryska inskriften talar dock för att draggen funnits ombord på ett ryskt fartyg. Eventuellt har den tillhört en av de stora galärer som den ryska flottan patrullerade med i våra vatten 1809–1812. Hur draggen kom till platsen torde idag vara svårt att utreda eller verifiera. Frågan om vem Johan Skorobogatoff var kvarstår också.

Draggen ingår i Sjöhistoriska institutets föremålssamling som är deponerad hos Forum Marinum. Sedan slutet av 1990-talet står den omkring 100 meter från ”fyndplatsen”.

Kasper Westerlund

(Texten publicerades ursprungligen i augusti 2007 i serien Månadens föremål på Forum Marinums webbplats)

Bildtexter:

Draggen överlåts högtidligt till Sjöhistoriska museet vid Åbo Akademi den 6 april 1938. På bilden sannolikt konsul Eric Oscar Wikeström t.v. och Sjöhistoriska museets intendent Sven Andersson t.h. Foto: Elis Löfman, SHIÅA GN 610.

88 år senare. Draggen på sin nuvarande plats utanför Forum Marinum, ca 100 meter från ”fyndplatsen”. På bilden Sjöhistoriska institutets arkivarie Robert Louhimies t.v. och intendent Kasper Westerlund t.h. Foto: Elisabet Eklöf.

I våra samlingar har vi rätt få bilder med midsommarstänger. Tremastade barkskepp finns det däremot gott om. Och tremastade skonertskepp likaså. Här lyckas vi ändå kombinera midsommar och tremastade barkskepp/skonertskepp, och bjuder på en bild av Sigyn som midsommaren 1939 tog farväl av Vårdö för att inleda sin nya karriär som museifartyg. Sigyn byggdes som barkskepp men riggades senare om till skonertskepp.

Glad midsommar önskar vi alla följare.

Thinking with the Sea The symposium Thinking with the Sea – Interactions and new perspectives inspired by the Blue Humanities takes place in Turku, Finland in autumn 2026. Within the theme Blue Humanities, we hope to bring…

Känslan när sommarvistelsen ute på holmen hägrar men någon eller något håller en tillbaka.

Sign. arkivarie med flera veckor kvar till semester.

Bild: Transport av kor till Hälsingön i Larsmo 1928. GN 1468, Sjöhistoriska institutet.

Symposiet "Thinking with the Sea – Interactions and New Perspectives Inspired by the Blue Humanities"

Programmet för symposiet är publicerat och lovar spännande presentationer ur ett flertal olika perspektiv. Presentatörerna representerar nästan trettio olika universitet, högskolor och organisatoner från elva länder. Symposiets två dagar inleds av huvudtalarna Søren Frank från Köpenhamns universitet och Sabine Höhler från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) . Anmälning till symposiet kan göras till och med 21 september, och fram till 15 juni till Early Bird-pris. Studenter kan delta kostnadsfritt utan skild anmälning.

Program och anmälning via symposiets webbplats https://www.abo.fi/sjohistoriska-institutet/thinking-with-the-sea/

The Symposium "Thinking with the Sea – Interactions and New Perspectives Inspired by the Blue Humanities"

The symposium program has been published and promises exciting presentations from a wide range of perspectives. The presenters represent nearly thirty different universities, colleges, and organizations from eleven countries. The two days of the symposium will be opened by keynote speakers Søren Frank from the University of Copenhagen and Sabine Höhler from KTH Royal Institute of Technology. Registration for the symposium is open until 21 September, with an Early Bird rate available until 15 June. Students may participate free of charge without separate registration.

Program and registration via the symposium website https://www.abo.fi/en/institute-of-maritime-history/thinking-with-the-sea/

A big thank you to all our funders for making this event possible!/ Ett stort tack till alla våra stödjare som gjort detta evenemang möjligt!

Svenska kulturfonden, Vetenskapliga samfundens delegation seurain valtuuskunta, Svenska litteratursällskapet i Finland r.f., Waldemars von Frenckells stiftelse, William Thurings stiftelse.

Segelbåtar i Aura å, säger vår sparsamma beskrivning av bilden.

Ser du andra detaljer i bilden som kan hjälpa oss att beskriva bilden bättre, och kanske få en någorlunda datering av när bilden är tagen?

Annars kan du bara njuta av stämningsbilden av en myllrande kajkant vid Aura å.

Foto: GN:1201, Sjöhistoriska institutet

Besättningen har tillfälligt mer än fördubblats.

Den ordinarie besättningen på hela två personer har tillfälligt utökats med ytterligare tre praktikanter, som under tre månader kommer att ordna och förteckna Erik Hags samling. Dessa är fr.v. Samuli Luomala, Isabella Zitting och Elisabet Eklöf.

Erik Hag har under mer än fem decennier utfört en unik gärning då han besökt magistraternas arkiv i samtliga finländska kuststäder, för att där samla på sig all tänkbar information om alla fartyg som registrerats i ifrågavarande städer. Informationen har han systematiskt sammanställt i registerkort som ställts i mappar tillsammans med olika typer av bakgrundsinformation om fartygen, fotografier och korrespondens. Sin omfattande samling donerade Erik Hag till Sjöhistoriska institutet år 2017.

Med hjälp av praktikanterna kommer arkivet nu att ordnas upp, förtecknas och digitaliseras, och på sikt kommer delar av materialet att tillgängliggöras på finna.fi för alla båtologer där ute. Anställningen av praktikanterna finansieras med avkastning från Erik och Ingegerd Hags minnesfond för Sjöhistoriska institutet som Hag instiftade i samband med donationen av materialet.

Välkomna till Sjöhistoriska Samuli, Isabella och Elisabet!

Glad Valborg!