Siraajo Jallo

Siraajo Jallo

Partager

04/06/2026

Ko haaloowo faljata. Finaama e jam?

03/06/2026

Rewindee ɗon.

03/06/2026

Woo: Siraajo a “coiffiquè ?
😩

03/06/2026

Ko ko haanuɗon jentaade

03/06/2026

Ndarten no haalirten non.

03/06/2026

On weltanaama cernam 🙏

03/06/2026

Accen huutorgol “ depooji “ wonaa Pular innee mbuuɗi.
Ndarten no haalirten non.

03/06/2026

Deftere hittunde nde pullo fow haani soodude jannga. Goomu Fulo & Wiɗto, jokken golle.

DEFTERE "ƁANNDU NEƊƊO E JUƁƁE MUM":

Ko yettude Joomiraaɗo Joom baɗe e baawɗe newnanɗo en yaltinde deftere men "Ɓanndu Neɗɗo e Juɓɓe mum"; waɗde ko e mbelemma mawɗo ngar-ɗen tintinde rewindtooɓe ngoo hello Goomu Fulo e Wiɗto e rokkude ɓe jubbannde e naatirde deftere ndee.

KONNGOL BINNDUƊO

En mbaawaa haalde haala neɗɗo e njuɓɓudi ɓanndu mum, to bannge guurɗiwal, tawa en mbaɗaani naatirdi, no ndi fotiri kala, e daartol nguurndam e dow ɗaŋre leydi, ngati ko ɗoo tan tawo, e ko anndaa, e ndee ɗaŋre woni ɗo nguurndam feeñi, ƴellitii haa tagoore neɗɗo feeñi e hakkunde tagooje…Ko ɗuum waɗi, ko maa njahdinen heen daartol leydiwol.

Weeɓanaani en noon, waɗde meeftannde e daartol nguurndam kiɓɓungol, e nder deftere, saka e nder hello wooto ; wonaa tan nii, Alla e maggol juutde e naamndaade humpitooji e gannde keewɗe, ceerɗe, toowɗe, haa teeŋti e ngal njaatguurɗiwal[1], artowal e cilowal jerondirowal; kono kadi, mo enndi, haalata heen tan ko ciiri kulle e puɗi, ɗi baɗte kam e gummbe mumen njiytaa, ƴellitii, ndeŋi caggal mum.

So en njaggii miliyaaruuji 13.8 hitaande ko Dawaa-Dawi waɗi, haa e nde « nguurndam » feeñi, hedde 3,85 milliyaar hitaande, ado hannde (AH), daawal mawngal reɗɗiima ɗoon (hedde miliyaaruuji sappo hitaande).

Caggal nde naange men, Njaana, fetti e niwre naangiire (waɗii jooni 4.56 milliyaar hitaande), ciiñsiiñɗe magge caaftii, njaynii niɓɓe e nder weeyo, ko heddii e mbeɗu ado-ɗaŋe koo woni e wesaade, yerwaade e ƴaaraade ngam heblude ɗaŋe yuɓɓo naangeewo men, ɗaŋre men ne heedtinaaka heen caggal.

Ngaawe (Leydi), ɗaŋre nde koɗi-ɗen ndee, woni ɗaŋre tataɓiire, ɓurnde ɓadaade naange, worwornunde e hitaande 2023 hakkunde ngoɗɗeendi deestal-naange ndi 152 093 250.543 km e ngoɗɗeendi ɓadtal-naange ndi 147 milliyoŋ km, so en njowitiima e kiisorɗe « Institut de mécanique céleste et de calcul des éphémérides de l’observation » to Pari. Cofte mboorkeewe e jerɓe leydi mawɗe, peŋnooɗe e dow mayre, tuma nde nde hebletee ndee, mbaawaano jaɓɓaade nguurndam e ndeen gentumre[2]anndiraande jawjawre (jahannameere)[3], ngati Tey-yaa (dakkannde leydi adiinde tamondirde) waynoo kono murlere jeyngol nii. So en nanii mawɓe men ina mbiya : « gila kaaƴe ko kecce », ko ndeen wonnoo.

Haa laaɓtana en, gila e jooni, to bannge daartol leydi, njogi-ɗen ko gentume 4 : jawjawre, hiiɗɗeere[4], arwankulleere[5] e feeñkulleere[6].

E ngaal daawal, ngal nguurndam alaano e mum, ko leydi e taariindi mum ngonnoo e hebleede ; ko ndeen nii, woni nde Tey-yaa (Leydi) fooɗondiri, worworondiri, yirondiri haa guƴƴondiri e Gay-yaa (murlere woɗnde), rokki murlere Ngaawe (Leydi hannde).

E ngaal pelɓondiral, ko ɓuri doolnude e ɓalli 2 ɗii koo renti, geɗe ɓurɗe teddude e majje ɗee jooɗoyii to wofnde too, ngam rokkude aaludeere Leydi, geɗe koybe ɗee nduuyti, punndi ruuki, kaaƴe carii e weeyo, ruuytannde ndee muhondiri, dakki murlere lewru. Ɗaŋre (Ngaawe) ndee woni e ɓuuɓtirde seeɗa seeɗa, ndiyam caawinooɗam e nder mayre wiimti, tiɗɗoyii e nder wiimtawre haa rokki laral ruuldewal, huurii e mayre.

Nguurndam feeñi ko e maaje, ɗe laral duulewal suri e rewam caafe fooyɓaleeje[7], ngal huurii dow majje. Kono naamndal pattamlamal, jikingal ngal jiktaaka tawo, nani ɗoo haa jooni fuŋŋinii e jeese men: Holi no nguurndam ardi, ummaade e geɗe ɗe nguuraani haa rokki ɓiɗɗe (cuurwe) gadane guurɗe, hade ɗam rokkude tagooje jiɓiiɗe, pistuɗe, mawɗe, ɗe njiyaten hannde ɗee, ɗe neɗɗo jeyaa e mumen ? Ko gagga mawɗo gaannuɗo wiɗtooɓe, guurɗiyankooɓe heen e kemiteeɓe.

Ina anndaa kam, ko ina wona 600 millioŋ, kitaale gadane e goodal leydi, baɗte molle terɗiiɗe « koybe » ginnirteeɗe «ado-nguurndame[8]» tawaama, e keewal, e dow Ngaawe, wonii ummiiɗe heen e ndoogu (garduɗe e boɓɓokke[9], pukkiiɗe e dow leydi, haa teeŋti e daawal aaynere mawnde sakkitiinde[10]) e/walla tafaaɗe e nder cewle ngulndiyame (diƴgulɗe)[11], e nder maaje lugge walla pokpokolame. Ina anndaa kadi wonde : so ndiyam maaje kaaɗɗe soofnii kaaƴe peridotiite, e taaɓrewol ganndiraangol cerpentingol, oogooɗe Oliwiin ((Mg, Fe) 2SiO4) e Piroksen ((Mg, Fe) 2Si2O6), taweteeɗe e majje ɗee, keblat oogoore Serpantiin (Mg3Si2O5(OH)4), waɗde ɓakkere dañaama. Ko ngol cerpentingol sabii baylogol luggol keɓtotoongol mare ɓalliwe e kemite ndeen hoɓre maayo haa weeɓtina dirtugol mayre. Ɗum, ko ko adii nii kujjitgol duuɗe (3,3 haa 3,2 milliyaar, AH).

So en tuugniima e wiɗtooji Hyman Hartmanmo duɗal Massachusetts Institute of Technology (MIT) e Dan Luo, Professeur d’Ingéniéries Biologiques, biyɗo wonde : « Min ngaarnii wonde e fuɗɗoode daartol leydiwol, Hidrojen mo loopal joginoo ko gollal ɗuhngo wonande guurmolle kam e pilñe kemite », en paamii wonde ɓakkere siiɓotono diƴƴe no pempal nii, e nder loopal dañangal ngal, porotiinaaji laatinoo ko nokku lalorɗo naatondiral hakkunde jeñtule kemite haa tafi heen ADN (Acide désoxyribonucléique).

Mbele ko kaa ngonka woni ka Joomiraaɗo Tedduɗo joopii e deftere Mum teddunde ndee, e nder simmore sujuddeere, maantol 7 : « …refti O fuɗɗi tago neɗɗo ko e loopal » ?

Ko waawi heen wonde fof, ko ɗii dallillaaji leydiwi laaɓtuɗi njoopii wonde ngol peeñgol ɓakkere kam e loopal tommbondiri (tolnondiri) ko e keblugol adoɓiɗɗe haa rokkoyi, to waɗtan ɓiɗɗe jogiiɗe muurɗi ɓiɗndewi.

So en mbaawii yiyde hannde keeɗe leydi mawɗe, laatiiɗe doŋe ɗe nganndu-ɗen ɗee : Afrik, Asii, Orop, Ostaralii, Amerikaaji e Antartik, hedde 2.5 milliyaaar hitaande, AH, ko njommolon njommolon nduukon, haya-haggawon lummbotonoo, ina kayhayta e maaje mawɗe ; ngati, mboorkewal ko doolnunoo, e oon tuma kala gasdaano heblude doŋe ɗee.

Haa ɗoo noon, so en mbiyii nguurndam : ko ɗaam mahinoɗam e baɗte gadane nguurndam wojjoɓiɗndam[12], ɗam ɓiɗɗe newiiɗe, ɗam aalbagge[13] kam e bakteriiji…Waɗde, mbiyen : ko ɗee kulle ngoni gadiiɗe hoɗde e siiñtude dow leydi, woon e majje ina nguuri haa hannde, ndeŋaani. Baɗte majje ina peeña e ñonkoturi[14], guurmahe ɗe ɗi mahi ko ina wona hannde 3.4 milliyaar hitaande.

Kulle gadiiɗe yeñtinde oksijen, e baɗte fooytafam (fooytafngo), mbaanandire bule, peeñii ko ina wona duuɓi milliyaaruuji 3. Ko ndeen woni, e baɗte njeñtingol majje oksijen, nde oon oksijen fiyi mbuuɗu mum, mahi laral osoon, kuurngal leydi hannde ngal, garngal huurde e reende nguurndam e dow leydi.

Ko ɗoo, e leydi Gabon (ɗo deftere ndee winndaa ɗoo), e falnde wuro Faransewil, woni ɗo mbaydi nguurndam njiɓiɗam (limtinɓiɗɗe[15]) yiytaa e leppi[16]leydiwi, caggal nde ndi diƴi e maaje, ko ina wona jooni milliyaaruuji 2.1 hitaande. Abderrazak El Albani (Mawɗo diɗɗal wiɗtooɓe hakkunde-leyɗeeɓe, yiytuɓe ngaal jiytal) siftinii wonde : « Min kolliriino wonde nguu guurfatturu[17] lobbu ɗoftondirnoo ko e ƴerannde mawnde moddugol ɗiɗmo-oksijen (O2) e nder wiimtawre[18], ummaade e 0,1 % feewde 15 %, kadi ngu ƴellitii ko e nder nokku maayo deeƴngo, ngo luggiɗaani». Ko ɗee kulle ngoni gaalƴellitte[19](gaaluuɗe ƴellitiiɗe) gadiiɗe : ko terɗiiɗe, ɗe koromosomaaji ɓiɗɗe mumen curii e nder aaludeere muuraande.....ina jokki, jokkitoy to deftere ndee!

[1] Njaatguurɗiwal = Paléantologie

[2] Gentumre = Eon

[3] Jawjawre = Hadéen

[4] Hiiɗɗeere = Archéen

[5] Arwankulleere = Paléoprotérozoique

[6] Feeñkulleere = Phanérozoique

[7] Fooyɓaleeje = Ultraviolet

[8] Ado-nguurndame = Prébiotiques

[9] Boɓɓokke = Astroides

[10] Aaynere mawnde sakkitiinde = Grand bombardement tardif

[11] Cewle ngulndiyame = Sources hydrothermales

[12] Wojjoɓiɗndam = Unicellulaire

[13] Aalbagge = Procaryotes

[14] Ñonkoturi = Stromatolithes

[15] Limtinɓiɗɗe = Multicellulaire

[16] Leppi = Strates

[17] Guurfatturu = Biodiversité

[18] Wiimtawre = Atmosphère

[19] Aalƴellitte = Eucaryotes

MAMMADU SAALIF MBAAY-GALO

Deftere ina tawee, tuma hannde oo, e juuɗe Ceerno Aamadu Dulo Soh ɗoo he Nuwaasoot (Muritani) e Galo Guuroowo Jallo to Dakaar.

👇👇👇👇👇👇

Njaru mayre ko: 10 000 MRO (1000 MRU)

12 000 FCFA

👆👆👆👆👆👆

Tonngooɗe

👇👇👇👇👇👇

Moritani

👉🏿 00222 44 12 52 91

👉🏿 00222 34 12 52 91

Senegaal

👉🏿 00221 77 654 95 92

02/06/2026

Accen haalugol jilluka (Arrêtons de parler le Djoullouka).

Vous voulez que votre école soit école la plus cotée à Paris ?

Cliquez ici pour réclamer votre Listage Commercial.

Emplacement

Téléphone

Adresse


Avenue Victor Hugo
Paris